Lär känna ditt hus 

Intresset för att restaurera och vårda äldre, kulturhistoriskt värdefulla, byggnader har ökat under senare tid, inte minst då det ofta är lönsamt. Oavsett om du bor i en sekelskiftesvilla eller i ett av Vasastadens stenstadshus eller en villa från 1950-talet är kunskap om din bostad A och O för en varsam renovering och en god underhållsplanering. Victoria Ask och Johanna Roos, bebyggelseantikvarier vid Antiquum, berättar här om hur du går tillväga för att lära känna ditt hus.

Genom att ta reda på husets historia underlättar du den framtida förvaltningen av byggnaden och skapar förutsättningar för att värna dess kulturhistoriska värden. Du slipper också att ”uppfinna hjulet” igen, för kanske har någon före dig också undrat om, och tagit reda på, när huset senast dränerades eller vilket färgsystem trapphuset målades i. Det hjälper dig att hitta rätt nivå, välja rätt material och få den rätta, eller den tidstypiska känslan, när du renoverar.

Det finns många frågor du kan ställa om ditt hus. När och i vilken stil är det byggt? Vem var arkitekten? Hur det såg ut som nybyggt?  Har det byggts ut eller till genom åren? Har huset ett särskilt kulturhistoriskt värde? Här nedan ger vi några tips på hur du söker svar på dessa frågor.

Ta hjälp av arkiven

I våra arkiv finns mycket information att hämta. När du letar upp originalritningarna för ditt hus får du reda på när det är byggt och hur det tidigare sett ut. Den informationen har du god nytta av vid alla typer av renoveringsarbeten. Om ditt hus är byggt 1905 är det sannolikt uppfört i jugendstil, till skillnad från ett hus från 1915 som sannolikt är i nationalromantisk stil. Kunskapen underlättar att hitta tidstypiska material och detaljer vid renoveringen. Äldre byggnader har också under historiens gång uppdaterats och förändrats, ibland på gott, ibland på ont. Genom att ta reda på hur huset såg ut när det uppfördes kan du återskapa såväl exteriör som interiör. Hur såg originalfönstren och originalportarna ut? Med lite tur hittar du detaljer på detta i ritningsarkiven och kan på så vis låta tillverka kopior.  Du kan också få reda på när fönstren senast byttes, om planlösningen har förändrats, om det funnits kakelugnar, vem arkitekten som ritade huset var mm.

På Stadsbyggnadskontorets bygglovsarkiv kan du med hjälp av din fastighetsbeteckning få fram ritningar på ditt hus – såväl originalritningar från uppförandet som förändringsritningar. Om du inte hittar originalritningarna här kan du prova på Regionarkivet där äldre ritningar kan finnas. Det ska dock sägas att det inte alltid finns äldre ritningar bevarade när det gäller villor. På stadsbyggnadskontoret kan du även få fram detaljplanen för ditt hus som kan innehålla sk skyddsföreskrifter som anger restriktioner som kan gälla vid renovering om det är kulturhistoriskt värdefullt.

På Göteborgs Stadsmuseum kan det finnas äldre fotografier och handlingar om ditt hus. Många av bilderna är digitaliserade och går idag att söka direkt via hemsidan. Genom att titta på äldre bilder kan du få kunskap om hur huset tidigare sett ut – t ex hur de ursprungliga balkongfronterna var utformade eller om du har tur kanske till och med vilka tapeter som satt på väggarna kring sekelskiftet. Kanske har museet någon gång gjort en inventering eller av någon annan anledning dokumenterat huset. I dessa inventeringar finns kanske inte bara huset beskrivet, utan här kan också finnas information om husets detaljer, vad som är kulturhistoriskt värdefullt och vad som är originaldetaljer eller senare tillkomna detaljer.

Byggnader som anses ha ett kulturhistoriskt värde finns också upptagna i kommunens bevarandeprogram. I detta finner du såväl historiska beskrivningar som beskrivning av det kulturhistoriska värdet.

För den riktigt vetgirige går det till och med att ta reda på vilka som tidigare har bott på adressen och vilka butiker som funnits i huset. I Göteborgs stads adress- och industrikalender fanns ett ”nyfikenhetsregister” där man genom att slå på adressen kan se såväl fastighetsägare, taxeringsvärde som ev. hyresgäster och deras titlar. Dessa finns digitaliserade på regionarkivets hemsida.

Vill man fördjupa sig ytterligare kan man även söka information på Landsarkivet (jordeböcker, husförhörslängder mm), Regionarkivet (ritningar och handlingar), Brandförsäkringsarkiv, och i litteratur.

Var nyfiken

Byggnaden i sig själv är självklart också en källa. Genom att studera huset kan man lära sig att se vad som är förändrat och vad som är original. Man kan försöka skrapa på fasaden eller i trapphuset för att få reda på en äldre färgsättning. Var nyfiken och lyft på mattan eller panelen, gör små ”titthål”. Kanske sitter det en äldre pärlspont bakom masoniten eller ett äldre brädgolv under plastmattan. Finns det äldre tapeter bakom dagens tapeter?

Dokumentera

Det är dags att måla om fasaden, men vilken färgtyp och kulör användes vid den senaste ommålningen för åtta år sedan? Tidigare erfarenheter och kunskap kan lätt komma bort vid ägarbyten eller då styrelsen i en bostadsrättsförening byts ut. Att dokumentera och samla all kunskap om byggnaden på ett ställe är därför guld värt. Det är en god idé att upprätta ett eget arkiv där man samlar ritningar, färgprover, uppgifter om utförda åtgärder och andra uppgifter om huset. Svenska Byggnadsvårdsföreningen har tagit fram ett pärmregister till en ”huspärm” med genomtänkta rubriker som hjälp att hålla ordning på husets alla papper och dokument. Registret finns att ladda ner på föreningens hemsida.

Tänk också på att fotografera byggnaden vid alla åtgärder – före, under och efter. Förutom att du skapar ett tidsdokument över huset så kan detta också utgöra ett värdefullt bevismaterial när det gäller att följa upp vad en entreprenör egentligen har gjort om det skulle uppstå några problem.

Och slutligen, tänk på att husen lever ett längre liv än vi själva, i alla fall längre tid än vi bor i dem. För husets bästa är det bra om vi ser oss som tillfälliga gäster och ger kommande ägare så goda förutsättningar som möjligt att förvalta huset i framtiden.

Några enkla råd

Genom att söka husets historia förtydligas vilka kvaliteter som just ditt hus har. Du får också svar på vad som är tidstypiskt och vilka de viktigaste karaktärsdragen att bevara är. Oavsett husets typ och ålder finns några enkla råd för varsam renovering:

– Skaffa kunskap om din byggnad.

– Ha inte bråttom!

– Låt byggnaden, dess egenskaper och karaktär vara utgångspunkten för åtgärderna. Sök lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och i detaljer.

– Använd material som följer  byggnadens tradition.

– Var rädd om originalet. Begränsa ingreppen, bevara och reparera det som fungerar.

– Dokumentera ändringar.

– Gör inte mer än nödvändigt.

Vid större åtgärder, eller om man känner sig osäker, är det alltid bra att kontakta en byggnadsantikvarie för konsultation. En antikvarie kan hjälpa till med att beskriva byggnadens historik och kulturhistoriska värde, upprätta antikvariska utlåtanden i samband med bygglovansökningar, ta fram åtgärder för hur ett originalmåleri ska restaureras, hur ett ursprungligt klinkergolv ska rengöras eller hur ett trapphus som förlorat all sin äldre karaktär kan återskapas mm.

Faktaruta

Svenska byggnadsvårdsföreningens huspärm hittar du på www.byggnadsvard.se

Äldre fotografier på byggnader i Göteborg hittar du på Göteborgs stadsmuseums bilddatabas Carlotta www.goteborgsstadsmuseum.se, du kan också besöka museets faktarum för att titta på både foton, artiklar och andra handlingar.

Göteborgs stads bevarandeprogram hittar du på www.goteborg.se