Byggnadsvård
logotype

Inreda bostad bland takåsarna 

Drömmer du om att, liksom Karlsson på taket, få blicka ut över stadens historiska takåsar från en vindslägenhet? Då är du långt ifrån ensam. Efterfrågan på bostäder i våra innerstäder har gjort det omåttligt populärt att inreda vindar, framför allt i storstäderna. Det kan vara en bra affär, men det finns flera frågor som behöver redas ut innan drömmen kan bli verklighet. Medger detaljplanen inredning av bostad på vinden? Är byggnaden kulturhistoriskt värdefull? Finns det tillräcklig takhöjd? Hur kan krav på utrymning och tillgänglighet lösas? Kan takkupor utformas och placeras med hänsyn till byggnadens och stadsbildens karaktär? I denna artikel berättar Johanna Roos, bebyggelseantikvarie vid Antiquum, om våra vindars historia och vad du behöver tänka på om du funderar på att inreda bostad på vinden i ett flerbostadshus.

 

Vindslägenheter inreds ofta i äldre och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i stadskärnorna, vilket kan ge stora boendekvaliteter. Äldre byggnader med högresta tak kan ge vindslägenheter med rymlig takhöjd där synliga takstolar och putsade murstockar ger en trivsam bostad, ibland med vidunderlig utsikt. Men att inreda vinden i äldre byggnader ställer också höga krav på varsamhet – både mot byggnaden i sig och mot omgivningen. Taklandskapet är en del av stadsbilden som kan påverkas negativt av nya takkupor och terrasser. Dessutom måste den nya vindslägenheten uppfylla en lång rad andra krav kopplade till brand, tillgänglighet, dagsljus, buller, ljud mm. För en smidig process gäller att tidigt utreda förutsättningarna för just din fastighet.

 

Våra vindar

Vindarna i våra äldre flerbostadshus har historiskt sett varit oinredda, ouppvärmda och använts som förråd och för torkning av tvätt, sk torkvindar. På vissa vindar fanns också torrdass och enkelt inredda bostadsrum åt tjänstefolk. I de fall taket försågs med takkupor för att ge ljus till vindarna var dessa små. De äldre vindarna hade ofta en enkel karaktär med förråd med bräddörrar, putsade murstockar och synliga takstolar. Golven utgjordes ofta av brandgolv av tegel. Med start på 1930-talet började tvättstugor att inredas på vinden. Funktionalismens tak var låglutande och därför placerades tvättstugorna in mot gården där de fick dagsljus genom takkupor. I gårdarnas takfall kunde det också ordnas piskaltaner. Mot gatan saknades oftast takkupor och här förlades istället förråd och torkvindar.

Idag har många av våra äldre vindar, eller delar av dem, redan inretts som bostäder. För 20 år sedan gjorde Stockholms stadsmuseum en undersökning som visade att cirka 50–75 procent av vindarna på malmarna då var inredda. Efter det har självklart ytterligare vindar inretts. Även i Göteborg och Malmö har vindsinredningar utförts i hög grad under de senaste decennierna. Detta innebär att antalet välbevarade vindar, som berättar om husets byggnadshistoria och om hur vinden har använts, har minskat avsevärt. Idag finns sannolikt relativt få välbevarade vindar kvar i våra storstäder. Vindarna är en del av äldre byggnaders kulturhistoriska värden, vilket är en av alla de aspekter som måste vägas in vid en eventuell vindsinredning.

 

Detaljplan, bygglov och rätt kompetens 

Det är viktigt att du undersöker förutsättningarna för en vindsinredning tidigt i processen. Att inreda bostad på vinden i ett flerbostadshus och att exempelvis tillföra takkupor kräver alltid bygglov (andra regler gäller för villor). För att få bygglov måste gällande detaljplan för fastigheten medge vindsinredning. Detaljplanen innehåller bestämmelser som på olika sätt kan påverka om det är möjligt att inreda vinden. De kan innebära begränsningar i vad du får göra eller ställa krav på hur en åtgärd utförs eller hur eventuella takkupor får se ut. I äldre stadsplaner är förbud mot att inreda vinden vanligt. Om det inte går att få bygglov för en vindsinredning på grund av att det strider mot den gällande planens bestämmelser så har du möjlighet att ansöka om att ändra detaljplanen, vilket dock ofta är en lång process.

Utöver detaljplanen kan byggnadens kulturhistoriska värde samt tekniska förutsättningar påverka hur och om det går att inreda vinden. Vid en bygglovsbedömning tittar stadsbyggnadskontoret på om fastigheten är klassad som särskilt kulturhistoriskt värdefull, om nya takkupor påverkar på stadsbilden och om krav på varsamhet och tillgänglighet uppfylls. Dessutom finns ytterligare krav som måste vara uppfyllda, bl a bör rumshöjden i större delar av bostadsrummen vara minst 2,40 meter, det måste finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar och den nya vindslägenheten måste uppfylla krav på dagsljusinsläpp, isolering och ventilation. Om det finns förråd på vinden måste du ange vart dessa ska flyttas. Ja, det är helt enkelt många frågor som måste utredas och för ett lyckat projekt behöver du skaffa kunskap om dessa och knyta till dig flera kompetenser som kan hjälpa dig, inte minst en arkitekt. Bor du i en äldre byggnad är det också en god idé att koppla in en bebyggelseantikvarie för att tidigt reda ut förutsättningarna ur kulturhistoriskt perspektiv. Likaså kan du komma att behöva hjälp av konstruktör, brand-, tillgänglighets- och vvs-konsult, akustiker m fl.

 

Krav på varsamhet och förbud mot förvanskning

Som nämndes ovan är en förutsättning för att få bygglov att dina planerade åtgärder bedöms uppfylla plan-och bygglagens krav på varsamhet (PBL kap 8 §17). Varsamhetskravet innebär att alla förändringar av en byggnad ska utföras med hänsyn till dess karaktärsdrag och kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Om din byggnad dessutom är klassad som särskilt kulturhistoriskt värdefull, t ex genom att vara utpekad i ett kulturmiljöprogram/bevarandeprogram eller genom kulturhistoriskt skydd i detaljplan, gäller även det s k förvanskningsförbudet (PBL kap 8 §13). Att en byggnad omfattas av förvanskningsförbudet innebär inte ett förbud mot förändringar, utan att förändringarna ska göras med hänsyn och respekt till de karaktärsdrag som är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värden. I de kommunala kulturmiljöprogrammen kan du få en första vägledning till vilka värden som just din fastighet besitter, men vanligtvis krävs fördjupad kunskap – vilket en bebyggelseantikvarie kan hjälpa dig att ta fram.

Vindsinredning medför såväl invändiga som utvändiga förändringar. Oftast är det de exteriöra förändringarna som kan medföra negativ påverkan på en byggnads kulturhistoriska karaktär, men även förändringar i bl a trapphus och på själva vinden kan få stor påverkan i en äldre byggnad. När stadsbyggnadskontoret bedömer om den föreslagna vindsinredning tar hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet kan de kräva in ett antikvariskt utlåtande. Detta upprättas av en certifierad sakkunnig av kulturvärden och innehåller i regel en beskrivning av byggnadens kulturhistoriska värden och hur dessa påverkas av de planerade förändringarna.

 

Utformning av takkupor, takfönster och takterrasser

Nya takkupor är ofta en förutsättning för att tillgodose krav på dagsljus till vindslägenheter. För att uppfylla varsamhetskravet måste takkupor, takfönster och eventuella takterrasser utformas med hänsyn till stadsbildens, byggnadens och taklandskapets karaktär. Taket är husets siluett mot himlen och har en stor betydelse för hur vi upplever arkitekturen och stadsmiljön. På äldre byggnader utgörs taken ofta av stora sammanhållna ytor med inga eller få och små takkupor – ett resultat av att vindarna bara hyste enkla och ouppvärmda utrymmen. Takens utformning har också varierat över tid till följd av olika arkitektoniska ideal. Under nyrenässansen på 1880-talet fungerade taken som lugna avslut och kontrast till mer uttrycksfulla fasader. På 1890-talet och vid sekelskiftet blev taken mer högresta och taksiluetterna mer livfulla med tinnar, torn och små konstnärligt utformade takkupor. På 1920-talet blev taken återigen lugna med få eller inga takkupor mot gatan, vilket kom att leva kvar under 1930–1950-talen. Detta innebär att vissa tak lämpar sig bra för nya takkupor medan andra är mer känsliga. På nyrenässansens byggnader från 1880-talet, vilka ofta har flacka tak och en kraftigt markerad takfot, kan det vara svårt att komplettera med nya kupor eftersom den arkitektoniska grundtanken är att takfoten är byggnadens avslut uppåt och att taket inte ska synas från gatan. Samma princip gäller för funktionalismens byggnader där taken alltid var underordnade fasaderna. Det kan också ha betydelse hur exponerat takfallet är. Takfall mot gatan är ofta mer känsliga för förändringar än takfall mot en gård. Vissa miljöer är så känsliga att det är olämpligt med nya takkupor och takfönster.

En varsam utformning av takkupor innebär att de ges en utformning, placering, storlek och materialbehandling som gör att de upplevs som en naturlig del av taken samt stämmer in i byggnadens övergripande arkitektoniska gestaltning. Ovarsamt utformade takkupor kan förvanska en byggnads karaktär. Allt för stora takkupor eller takkupor som placeras nära takfoten förändrar exempelvis relationen mellan fasad och tak och framstår lätt som en förlängning av fasaden istället för en del av taket. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer är också känsliga för överdimensionerade kupor. Problemet uppstår dels för att man vill skapa så stor glasyta som möjligt, dels på grund av takkupans ofta allt för kraftiga isolering. Takkupor med kraftiga kupsidor och bristande omsorg om detaljer upplevs som klumpiga och blir lätt dominerande. Hur de nya takkuporna bör se ut måste vara noga anpassat till just din fastighet och det taklandskap den ingår i. Nedan ges några generella riktlinjer.

  • Ta reda på hur byggnaden såg ut när den uppfördes, fanns det takkupor och hur såg dessa ut?
  • På samma sätt som tak sett olika ut under olika stilepoker har också takkupornas utformning sett olika ut under olika tider. Ta reda på hur tidstypiska takkupor från din fastighets tillkomst såg ut. Det hjälper dig att komma fram till vilken utformning som är att föredra när det gäller stil, storlek, djup och placering.
  • Begränsa storleken på takkuporna. De ska inte dimensioneras för att skapa större lägenhetsyta, utan för att få in ljus och ge utblickar precis som vanliga fönster.
  • Nya takkupor bör vara indragna i förhållande till takvinklar, takfot och utskjutande byggnadsdelar så som gårdstrapphus, burspråk mm för att inte bli för framträdande. På hörnhus är det ofta olämpligt med kupor på hörnet, då de kan bli för dominerande i stadsbilden.
  • Nya takkupor bör inte uppta en för stor del av taket, den kvarvarande takytan bör fortfarande dominera.

Takfönster har aldrig varit någon ursprunglig fönstertyp i äldre kulturmiljöer. I vissa lägen kan dock takfönster övervägas då de blir mer diskreta och inte lika synliga från gatunivå. Här måste man dock ha i åtanke att takfönstren kvällstid kan framstå som ett störande inslag i arkitekturen, varför takfönster bör undvikas i exponerade lägen.

Takterrasser framstår ofta som främmande för äldre hus och kan sällan bedömas som varsamt då det förändrar takets form på ett genomgripande vis. I vissa fall kan takterrasser utföras på takfall mot gård där de är mindre synliga. Det är då av stor vikt att terrassen utformas så att den upplevs som en del av taket.

 

Värna vindens originaldetaljer

Vid en vindsinredning bör så mycket av vindens ursprungliga detaljer som möjligt bevaras. Det finns många exempel på att man i syfte att maximera lägenhetsytan har kapat murstockar i golvhöjd och därmed även rivit skorstenar. Det gör att eventuella eldstäder längre ner i huset blir obrukbara och att ventilationen måste ersättas. Låt istället den gamla putsade murstocken vara kvar, bidra med karaktär och fungera som naturlig rumsavdelare. Likaså har äldre takstolar ett byggnadshistoriskt värde och ingrepp i dessa kan påverka husets konstruktion, vilket man bör undvika. På många vindar finns också äldre detaljer så som spegeldörrblad mm som bör bevaras och återanvändas – de kommer att ge vindslägenheten charm och karaktär. Om vinden är mycket välbevarad bör man också överväga att en del av den bevaras intakt.

 

Rumshöjd

För att vindsutrymmet ska vara lämpligt som bostad bör rumshöjden i större delar av bostadsrummen enligt Boverkets byggregler (BBR) vara minst 2,40 meter. Rumshöjden bör vidare inte understiga 2,10 meter under horisontella delar och 1,90 meter under snedtak i delar av rum där ståhöjd krävs. I sekelskifteshus kan vinden ha väl tilltagna mått som gör det lätt att uppfylla kraven på rumshöjd, medan bebyggelsen från 1930–1950-talet ofta hade små vindsutrymmen vilket kan medföra att det kan vara svårt att få till bra vindslägenheter. Börja därför med att ta ett antal mått på din vind, från golv upp till hanbjälke och från golv upp till nock. Tänk också på att du vid en vindsinredning kommer att behöva isolera taket och tillföra en ny golvkonstruktion, vilket minskar totalhöjden. För att kravet på varsamhet ska kunna uppfyllas är det viktigt att vindsinredningen inte medför för stora ingrepp i konstruktionen. Så kallade taklyft, dvs att höja hela takvinkeln för att få högre mått på vinden, är sällan att betrakta som varsamt i äldre byggnader. De riskerar alltid att framstå som en påbyggd våning och påverkar därmed byggnadens arkitektoniska uttryck oavsett om det utförs mot gatan eller gården.

 

Tillgänglighet

Vid större förändringar av flerbostadshus som är högre än två våningar ställer BBR krav på att det ska finnas en tillgänglig hiss. Undantag från hisskravet kan lämnas om det t ex finns kulturhistoriska skäl eller omfattande byggnadstekniska hinder. Kulturhistoriska skäl kan vara att trapphuset är välbevarat och att installation av hiss skulle innebära stora ingrepp som verkar förvanskande. Likaså kan utvändiga hisstorn påverka arkitekturen så mycket att det inte kan bedömas som varsamt ur kulturhistoriskt perspektiv.

Om hiss redan finns i byggnaden görs en bedömning från fall till fall om denna behöver dras upp till de nya vindslägenheterna (om den inte redan går dit). Om du däremot ska inreda vinden som ett övre plan av en etagelägenhet ställs inte krav på hiss. Likaså kan små lägenheter (max 35 m2 bostadsarea) inredas på vinden utan krav på hiss.

 

Brand och utrymning

En bostad ska enligt BBR ha två av varandra oberoende utrymningsvägar. Därför måste du tidigt i processen studera hur utrymning ur vindslägenheten ska ske. Om vindslägenheten inte har tillgång till två separata trapphus måste du undersöka om fönsterutrymning kan vara ett alternativ (dvs att utrymning sker via fönstret med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning). För att fönster ska godkännas för utrymning krävs att de håller rätt mått (de ska bl a ha en fri öppning med minst 0,5 x 0,60 meter). Var uppmärksam på att fönsterutrymning kan medföra skrymmande utrustning på taket i form av bl a nödbryggor, räcken mm, vilket kan påverka byggnadens karaktär och därmed bedömas som ovarsamt.

 

Ljud och buller

Vindslägenheten ska också klara gällande riktvärden för buller och dessutom ska lägenheten uppfylla nybyggnadskrav vad gäller ljudegenskaper. Detta är inte minst viktigt för grannsämjan, de som bor i våningen under har ju tidigare inte haft någon granne ovanför och är kanske därför ovana vid ljud härifrån. Detta påverkar bl a hur den nya vindslägenhetens bjälklagskonstruktion behöver kompletteras.

 

Ventilation och isolering

Sist men inte minst måste du också studera lösningar för ventilation, isolering och installationer. Äldre byggnaders oisolerade vindar har historiskt sett hållits torra genom spillvärme från bostadsvåningarna samt varma skorstenar och ventilerades genom otätheter. Vid en vindsinredning förändras dessa förutsättningar. När det gäller ventilation och isolering av vindslägenheten finns det flera fallgropar så det är viktigt att tänka igenom lösningarna ordentligt och ta hjälp av experter inom respektive område.

Vår artikelserie om byggnadsvård