Utbynäs villastad - Stadshem
logotype

Utbynäs villastad 

Några kvarter i Utby sticker ut, i positiv bemärkelse. Helt plötsligt ligger det stora pampiga trävillor omgärdade av stora trädgårdar. Det är som att gå in i en Astrid Lindgren film och man bara väntar på att få en skymt av Madicken och Elisabeth glatt skuttandes längsmed trottoaren.

 

Historien bakom de stora trävillorna i nationalromantisk stil finns att hitta i en kaffehandlare vid namn Anders Mattson och hans vision. Han kom med idén om en trädgårdsstad, där utöver villor också kom att finnas skola, kyrka, tennisbana, affär och badhus. Han köpte i början av 1900-talet Utbynäs gård och började efter det att utveckla området. Hans brorson, arkitekten Arvid Bjerke, ritade många av villorna och de andra byggnaderna. Båda två bodde sedan i området, Anders Mattsson bodde själv på Anders Mattssonsgatan 14 och arkitekten Arvid Bjerke i en av de första villorna som uppfördes, Villa Bjerkebo.

 

Trädgårdsstaden

Sekelskiftet 1900 medförde nya stadsplaneringsideal och den så kallade ”Trädgårdsstaden” fick ett stort genomslag. Trädgårdsstaden var en reaktion mot de trångbodda, sotiga och ohälsosamma stadsmiljöerna som vuxit fram efter industrialismens genombrott. De svenska trädgårdsstäderna innebar även en social reform där man hade ambitionen att skapa enkla, men hälsosamma och goda bostäder för arbetare, till rimligt låga kostnader. En av de svenska arkitekter som introducerade trädgårdsstadskonceptet

var Göteborgs stadsingenjör Albert Lilienberg. I Göteborg ville Lilienberg skapa en vackrare och hälsosammare stad. I denna strävan spelade grönska, luft och ljus en avgörande roll. Förträdgårdarna var en given del i detta. Ett exempel på en av Lilienbergs sk trädgårdsstäder är Kungsladugård. Planen för Kungsladugård upprättades av Lilienberg 1916 och innefattade en kombination av landshövdingehus, radhus och villor. I stadsplanen spelade de gröna inslagen en väsentlig roll. Här skapades trädplanterade boulevarder, små och stora planterade förträdgårdar och gröna innergårdar liksom trädgårdar till villor och radhus. Träd användes för att förstärka och skapa mindre och vackrare gaturum, men också för att markera gatornas hierarki medan förträdgårdarna skapade mjuka och ombonade gaturum. Än idag utgör Kungsladugård en uppskattad och populär stadsdel, något som sannolikt hänger samman med de välgestaltade och gröna gaturummen. Många av förträdgårdarna är bevarade än idag, om än med en något förenklad karaktär.

Trädgårdsstäderna hämtade sin inspiration från England där Ebenezer Howard hade utvecklat idéer om hälsosamma och vackra trädgårdsstäder som gärna skulle vara självförsörjande. För de svenska trädgårdsstäderna hämtades även inspiration från den svenska småstadsidyllen med låg trähusbebyggelse placerad utmed smala, vindlande gator.

I dessa gröna bostadsområden skulle man ges möjlighet att odla frukt och grönsaker samt även finna ro och avkoppling. Grönskan och vegetationen i trädgårdsstäderna ägnades stor omsorg, något som än idag uppskattas och upplevs som en stor kvalitet.

 

Egna hem

Några år efter att Anders Mattsson börjat bygga Utbynäs villastad, började det byggas egna hem för anställda vid SKF i norra delen av området. I början av 1900-talet rådde bostadsbrist och trångboddhet i Sverige, särskilt i våra städer. Det var mot denna bakgrund som Statens byggnadsbyrå 1922 började upprätta typritningar för villor. Egnahemsrörelsen fick fart, villabyggandet ökade och många karakteristiska egnahemsområden växte fram runt om i Sverige.

I Göteborg var det grosshandlaren Johan August Hertz 1900 motionerade i stadsfullmäktige angående byggandet av så kallade egnahem för arbetare och andra mindre bemedlade. Att ge möjlighet till lån så att folk kunde låta bygga sig goda hem sågs av många som en lösning på den svåra bostadssituationen.

Hertz fick gehör i stadsfullmäktige och 1905 tillsattes en beredning som pekade ut bland annat Landalabergen som en lämplig plats för ett egnahemsområde. Den nyligen tillträdde stadsingenjören Albert Lilienberg upprättade en plan som fastställdes 1911. 1913 påbörjades arbetet med att lägga gator och ledningar i Landalabergen och 1922 var området färdigställt.

 

Nationalromantik

Under början av 1910-talet avlöstes jugendepoken av nationalromantiken. Trots detta förekommer de båda stilarna tillsammans i flera fasader. Det spända politiska läget inför första världskriget ledde till en nationell samling i många länder i Europa. Arkitekturen i Sverige influerades av äldre inhemsk byggtradition med viss inspiration från Danmark och Tyskland.

Inom arkitekturen talar man om nationalromantik främst under 1910-1920-talet. Inom konst, litteratur och musik hade de nationalistiska och folkloristiska strömningarna slagit igenom redan under 1800-talet. Många var de som ville beskriva nationalismen i ord och bild, bland författarna kan nämnas Verner von Heidenstam. I Stockholm grundades både Skansen och Nationalmuseum i denna anda. En byggnad i nationalromantisk stil är stadshuset i samma stad.

Stadsplanerandet strävade nu bort från den stela och rätvinkliga staden. Istället strävade man efter mer variation och omväxling i stadsbyggandet. Detta skulle uppnås genom att anpassa gatusträckningen till terrängen och skapa öppna platser mellan husen. Nationalromantiken vurmade för naturtomter.

Nationalromantikens byggnader hade tunga och slutna fasader, ofta i tegel men även i trä och puts. Karaktäristiskt var värnandet om äkta material med exempelvis natursten, som granit, i sockeln. Entrépartierna hade ofta en rikt dekorerad omfattning i huggen natursten. Portar var ofta i massiv ek med små fönsterpartier. Det förekom att tegel maskintillverkades för att likna gammalt handslaget tegel och fogarna gjordes breda för att ge ett ålderdomligt intryck.
Det hantverksmässiga uttrycket var viktigt. Mönstermurning i tegel var en av få förekommande dekorationer. Kantiga burspråk över flera våningar var vanligt, de avslutades ofta upptill med en balkong eller ett litet tak. Fönstren låg i liv med fasaden och hade småspröjsade rutor med bågar målade i vitt, brunt eller grågrönt. Vitmålade bågar hade tidigare inte använts i stadsmiljö. Balkongerna hade räcken av smidesjärn eller natursten.

Själva konstruktionen i husen var viktig och gavs ofta uttryck i fasaden. Detta kunde ske genom smidda ankarslut eller kraftiga balkongkonsoler i natursten. Konsolerna var inte alltid bärande utan just en konstruktionsprydnad. Byggnadernas tak var höga och branta, ofta brutna sadeltak, klädda med glaserat eller oglaserat tegel. Takdetaljer utfördes ofta i kopparplåt som ärgade, även svart- eller rödmålad plåt var vanligt. I de fall vinden var inredd fanns stora takkupor i höjd med takfoten. De höga taken, den massiva entrédörren och de småspröjsade fönsterrutorna samverkar till upplevelsen av en sluten fasad.

De putsade husen hade under den perioden hade ofta tegelkross blandad i putsen vilket gav en rödbrun fasad. Även grårosa, gråvita och gulvita putsfasader uppfördes. I södra Sverige kom inspirationen från äldre skånsk och dansk arkitektur vilket resulterade i fasader som inte var lika tunga och slutna som i mellersta Sverige. Även villabyggandet påverkades av nationalromantiken och en allmogeinspirerad träarkitektur utvecklades. Exempel på detta är egnahemsområdet i Landala i Göteborg med tunga och mörka trähus. Även Utbynäs villastad är ett exempel på det nationalromantiska villabyggandet.

 

I en av Utbynäs villastads vackra trävillor från tidigt 1900-tal ska vi snart förmedla den här mycket trivsamma trean. Kicka HÄR:

 

Arkiv

Trädgård anno 1920 Dalgången 25 
 
Läs mer
Härlanda Fängelse - Stadshem
Härlanda fängelse Bostadsrättföreningen Nyckeln
 
Läs mer
7 praktiska tips när du designar din trädgård 
 
Läs mer
Villa Roskullen i Hindås 
 
Läs mer
Utbynäs villastad 
 
Läs mer
Den ursprungliga fasadskissen av ditt hus 
 
Läs mer
Julhälsning 2020   
 
Läs mer
2021 års almanacka 
 
Läs mer
Hur är läget på bostadsmarknaden just nu? 
 
Läs mer
I samarbete med Byggfabriken bjuder vi på en 45 minuters konsultation! 
 
Läs mer
En dag i dina skor, en dag med Pierre 
 
Läs mer
Stadshem + Byggfabriken 
 
Läs mer
Ta hand om dig 
 
Läs mer
Våra favoriter – östra centrum 
 
Läs mer
Öppet hus – Hämta din Almanacka för 2020 
 
Läs mer
Stadshem + Svenska byggnadsvårdsföreningen 
 
Läs mer
Experimenthuset på Berggrensgatan i Örgryte
 
Läs mer
Renströmska Läs om sjukhusets över hundraåriga historia
 
Läs mer
Wärdshuset Spinnaren i Rydal till salu
 
Läs mer
Det sitter i detaljerna 
 
Läs mer
1960-tals dröm på Norra Guldheden
 
Läs mer
Nya Varvsallén 21 Ett hem med historia
 
Läs mer
Janne och Jonas Möt två av våra fotografer
 
Läs mer
2019 års almanacka är här! - Så var det då -
 
Läs mer
Arkitekt Nils Olsson Med Valhallabadet på sin verklista
 
Läs mer
En sann kulturgärning 1920-talsvillan i Mölndal
 
Läs mer
Huset på Prins Eugens väg 5 I arkitekten Erik Fribergers eget kvarter
 
Läs mer
– Stig Lindberg – Den norrländske tusenkonstnären
 
Läs mer
– Uddevallagatan 13 – Möt ägarna av 1920-talsvillan
 
Läs mer
Vi skänker 100 kr till Ung Cancer för varje såld fasadskiss 
 
Läs mer
Ingrid Wallberg Stadshem
Ingrid Wallberg - En modernistisk arkitekt
 
Läs mer
Vi kom i mål! 
 
Läs mer
Vi springer Göteborgsvarvet för Ung Cancer 
 
Läs mer
Erik Dahlbergsgatan 52 – Filmen 
 
Läs mer
Övre Olskroksgatan 8 – Filmen 
 
Läs mer