En sann kulturgärning 1920-talsvillan i Mölndal

I det idylliska villaområdet Solängen i Mölndal förmedlar vi en mycket charmiga villa. Huset, som uppfördes 1924 i tjugotalsklassicistisk stil, är synnerligen välbevarat och nuvarande ägare har restaurerat det till ursprungligt skick. Säljaren har gjort en fantastisk resa med att få huset till vad det är idag. Vi bad honom berätta lite om denna resa.

Huset byggdes 1924 av byggnadssnickaren Jonas Larsson som bodde kvar i huset med sin familj fram till sin död 1958. Huset köptes därefter av August och Nora som senare skrev “1959 köpte vi ett gammalt hus i Mölndal”. Redan 1959 ansågs huset alltså vara gammalt!

När jag tog över huset 2006 var det slitna betongpannor på taket, plåt på fasaden och huset hade sjuttiotalsfönster. Invändigt var det kork- och plastmattor på golven. Dörrar, köksskåp och väggar var släta och målade/tapetserade. Trädgården var översållad med ogräs och stora barrväxter. Det krävdes ett ganska stort mått fantasi för att se potentialen hos huset!

Men husets själ fanns kvar där under alla de senare skikten. De tidigare ägarna hade renoverat på helt “rätt” sätt. Spegeldörrarna och köksskåpen var kvar under masoniten, pärlsponten under lagret med treetex, och originalfasaden under plåten. Under lagren av plastmattor låg originalbrädgolven och hyllorna i skafferi och garderober satt kvar. Även kammarlås, dörrtrycken, strömbrytare och takarmaturer från byggnadsåret fanns i huset. Det hör inte till vanligheterna att så många originaldetaljer finns i ett gammalt hus.

Massvis med jobb har lagts ner för att återskapa huset så som det en gång såg ut. Målet har varit att restaurera (återställa) istället för att renovera (förnya) d.v.s. att bevara så mycket som möjligt av originaldetaljerna och att försöka fånga den där speciella känslan som finns i ett gammalt hus. Som ett exempel har originalgolven inte slipats utan har spåren kvar från mer än nittio års daglig användning. Samtidigt har målet också varit att skapa ett modernt och praktiskt boende, därför finns det exempelvis inte en vedspis i köket även om det suttit en sådan i huset tidigare.

När jag tog över huset följde inventarierna med. I huset står det fortfarande kvar möbler och ägodelar från alla husets tidigare ägare. I medicinskåpet i toaletten står det gamla medicinburkar tillhörande fru Emma Larsson, den  ursprungliga frun i huset. I källaren finns gamla hyvlar och en slipsten som använts av de tidigare boende i huset. Där finns också bevarade olika fynd som kommit fram vid restaureringen av huset, bland annat tapetrester från de tapeter som suttit i huset under de olika årtionden samt rester av de fantastiska linoleummattor som en gång legat i de två köken, och även en gammal snusdosa och en brännvinsflaska med tillhörande snapsglas som gömts på vinden! I källaren återfinns också tidningsurklipp från tidningar som hittats i huset daterade 1929, 1946 och 1963, där man bland annat kan läsa om Graf Zeppelins luftfärd över Holland, om den dödfulle bilisten som 1929 vållade ve och fasa på Mölndalsvägen, om den unge mannen med ett snyggt yrke som sökte ett litet varmt rum, och om annonsören som sökte en ordentlig flicka, helst från landet.

En annan intressant notis handlar om godsägarefrun som blev svartsjuk för att mannen spenderade för mycket tid med svinskötaren. Man kan även läsa om fastighetsmäklaren som 1946 i en ärligt formulerad annons sålde ett “omodernt landshövdingehus” i Majorna för 25 000 kr. Dessa detaljer hör till husets historia och kommer vid intresse att följa med vid köpet.

Här är länken till annonsen.