Från frälsebönder till funkisvillor

Örgryte rymmer mycket mer än villaträdgårdar och cykelvägar mot Delsjön. Här vilar ett stycke västsvensk historia med rötter i 1200-talet, präglad av adel, apotekare och arkitektoniska skiften från klassicism till folkhemsfunkis.

Från socken till stad

Före staden Göteborgs grundande sträckte sig Örgryte socken från Frölunda i väster till den nuvarande gränsen mot Partille. Det område som idag utgör stadsdelen Bö blev tidigt en central punkt i socknen och redan på 1200-talet uppfördes den gamla kyrkan som under 1700-talet fick sitt nuvarande utseende.

Adel, gårdar och avhuggna tår

När väl Göteborg grundats 1621 började många framträdande familjer anlägga stora slotts- och herrgårdsliknande anläggningar i Örgrytes östra delar. En sådan gård var Torp, som nämns för första gången i skriftliga källor redan vid mitten av 1550-talet då den ska ha brukats av två frälsebönder med namnen Jöns och Jon. På 1600-talet nämns grevinnan Ebba som ägare till gården. Hon lär ha varit mycket sträng till sin natur, och ska bland annat ha låtit inhägna Delsjöarnas stränder. De som olovligen beträdde hennes marker kunde få några tår avhuggna som straff. Nästa ägare var fältmarskalken Herman Wrangel, en av de svenska hjältarna vid det trettioåriga kriget.

Stora Torp och slottsliknande arv

Med tiden kom Torp att splittras upp till Stora och Lilla Torp. Stora Torp blev en riktigt flott anläggning med vackra träd och buskar och en pampig huvudbyggnad. Byggnaden brann dock ner till grunden 1871, och i stället uppfördes den slottsliknande herrgård som fortfarande finns att beskåda vid Delsjövägen.

Örgryte blir en del av Göteborg

På 1920-talet blev Örgryte en del av Göteborg och med tiden växte stadsdelar såsom Bö, Skår och Torp fram. Den stadsplan som dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg ritade upp 1922 innehöll först och främst villor men på flera ställen lät man även uppföra radhus.

Jakobsdal och tjugotalsklassicism

Ett flerfamiljsområde som kom till under denna tid är Jakobsdal som fått sitt namn efter en gård som under 1800-talets första hälft ägdes av den välkände apotekaren Hans Jacob Cavellin. 1915 såldes gården, och fastighetsbolaget Jakobsdal bildades. Stadsingenjör Albert Lilienberg upprättade en stadsplan, och mellan 1928 och 1932 bebyggdes området med bostadshus som fick en påkostad tegelarkitektur präglad av sen tjugotalsklassicism.

Skår, funkis och folkhem

Vid början av 1930-talet slog funktionalismen igenom och stadsdelen Skår uppfördes som en i mångt och mycket renodlad funkisstadsdel. I samband med Andra världskriget föddes den grannskapstanke som präglar flera bostadsområden i framförallt Torp och Kärralund, och här finns många fina exempel på den arkitektur som i efterhand har kommit att kallas för folkhemsstil.