En lugn oas i ett pulserande Göteborg

Kungshöjd är en gemytlig stadsdel som utgör kärnan där Haga, Linné, Vasastaden och innerstaden möts.

I själva stadsdelen hittar man bland annat kaffebarer och tavernor med sydeuropeisk stämning och i väster ligger Esperantoplatsen där Språkcaféet har en solig uteservering. Strax österut breder gatstensbelagda Magasinsgatan med flera ut sig med sina kaféer, krogar och småbutiker och lite längre bort hittar man Kungstorgets härliga restaurangmiljö, saluhall och biograf.

På Otterhällans branter tog Göteborg form. Här har kungar pekat ut stadens plats, arbetare byggt sina hus, och eldar ritat om stadsbilden. Kungshöjd bär på en lång och dramatisk historia – präglad av enkla stugor, ståtliga stenhus och envisa försvar av kulturarvet.

Utsikten där allt började

I norr breder Kungshöjd ut sig över berget Stora Otterhällans branter. Det var på toppen av Stora Otterhällan som kung Gustav Adolf sägs ha stått när han på 1600-talet pekade ut var den nya staden Göteborg skulle ligga.

En pittoresk arbetarbebyggelse

Med tiden uppstod en trähusbebyggelse på berget, där enklare folk som månadskarlar, tullenärer, packhuskarlar och hantverkare slog upp sina bostäder. Enligt göteborgshistorikern Carl Rudolf A. Fredberg var miljön mycket pittoresk:
”Trästugor i rött och vitt och gult med vita fönsterramar och röda tegeltak. Runt omkring och mellan husen små väna trädgårdstäppor och hagar och överst på höjden en flaxande väderkvarn.”

Brand och återuppbyggnad i sten

En novemberdag 1804 brann hela Stora Otterhällan ner inom loppet av åtta timmar. Husen byggdes upp igen – denna gång i sten, för att förhindra framtida katastrofer.

Modernisering och filmateljé

I början av 1900-talet reglerades bebyggelsen och området fick en mer modern framtoning. Bland nybyggena fanns Hasselblad Film AB:s filmateljé, som stod klar 1919 och blev en av sin tids största och modernaste.

Kungens fastighetsaktiebolag

I söder letar sig stadsdelen uppför Lilla Otterhällan. Området låg länge öde tills en arsenalsbyggnad i borgliknande stil uppfördes i mitten av 1800-talet. När regementet skulle flytta till Kviberg köptes marken av bryggaren Richard Grauers, som 1895 bildade Kungshöjdens fastighetsaktiebolag. Bolaget lät uppföra bostadskvarter med tegelhus i fem till sju våningar.

Spår av äldre byggnader

Kungshöjd domineras idag av bebyggelse från förra sekelskiftet, men några äldre byggnader finns kvar – bland annat Drottning Kristinas jaktslott, ett korsvirkeshus uppfört 1731 av åkaren Lars Bryngelsson. Huset förstördes i en brand, men murverket och stenfoten bevarades och ett nytt hus uppfördes av arbetskarlen Anders Olsson.

Huset som vägrade försvinna

På 1960-talet föreslogs huset rivas för att ge plats åt ett nybygge, men förslaget mötte protester. Kulturminnesföreningen Otterhällan bildades för att försvara huset. Efter flera turer räddades det – och kunde flyttas till en friköpt tomt.