En av Göteborgs äldsta stadsdelar

Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar och redan ett tjugotal år efter det att staden grundats uppstod här en liten bebyggelse bestående av låga, glest liggande trähus. De första invånarna var först och främst båtkarlar och andra som på något sätt hade anknytning till hamnarna och varvsanläggningarna vid Masthugget.

Industrins framväxt och Hagabebyggelsens expansion

Från och med 1840-talet började Göteborgs stora industrier locka till sig mängder av landsbygdsbor. Många av dessa slog sig ner i just Haga, vars bebyggelse blev allt mer större och tätare – inte minst tack vare det hundratal landshövdingehus som uppfördes mellan 1876 och 1895.

Spekulation och filantropi i byggboomen

Husen i Haga byggdes först och främst på spekulation, men även filantropiska motiv fanns. Till exempel lät industrimannen Robert Dickson skänka pengar till uppförande av arbetarbostäder vid Haga Nygata. När dessa vid förra sekelskiftet revs restes nya hus i sten med medel från den Dicksonska Stiftelsen.

Allmänna byggnader och levande stadsliv

Förutom bostadshusen uppfördes även en rad allmänna byggnader. 1859 stod stadsdelens första kyrka färdig och 1863 restes Västra Hagaskolan. Renströmska Bad- och Tvättanstalten (Hagabadet) började byggas 1875, och 1900 invigdes stadens första stadsbibliotek. Under denna period etablerades också Haga Nygata, Landsvägsgatan och Husargatan till livliga stråk med butiker och andra verksamheter i husens gatuplan.

Från saneringshot till kulturminnesvård

På 1930-talet upplevdes många av bostadshusen i Haga som undermåliga och en saneringsplan framlades, som innebar en total förnyelse av stadsdelen. Inget hände dock under de närmast kommande decennierna, och vid slutet av 1950-talet såg Haga i stort sett ut som det gjorde vid förra sekelskiftet – även om invånarantalet minskat från cirka 10 000 till 6 000.

Kampen för bevarandet av Haga

I början av 1960-talet köptes marken upp av det halvkommunala saneringsbolaget Göta Lejon, med ambitionen att jämna hela stadsdelen med marken. Men under 1960- och 1970-talen växte en folklig opinion fram för bevarandet av Haga. 1978 utsågs stadsdelen till riksintresse för kulturminnesvården. Ett 70-tal hus och ett 20-tal gårdar bevarades eller byggdes delvis om – tillsammans med nya hus som anpassades till den historiska miljön.