Från handelsplats till industrins hjärta

Vid Säveåns mynning växte en av Sveriges tidigaste handelsstäder fram. Det som började som Nya Lödöse blev med tiden Gamlestaden – en plats där Göteborgs historia, industriella genombrott och fackliga kamp gått hand i hand. Här föddes både bomullsimperier och världsledande kullager.

Från Götaholm till Nya Lödöse

Under Sten Sture den äldres tid uppmanades borgarna i Lödöse att bosätta sig vid Säveåns mynning. Här grundades staden Götaholm år 1473. Namnet vann dock inget gehör, och staden döptes snart om till Nya Lödöse.

Staden växte snabbt och blev en betydelsefull handelsplats. Gustav Vasa såg dess strategiska värde, men platsen blev också en nagel i ögat på danskarna, som vid flera tillfällen belägrade och brände ner den. Den slutgiltiga nådastöten kom dock inte från Danmark utan från Gustaf II Adolf – när han 1621 grundade Göteborg, tvingades invånarna i Nya Lödöse att flytta dit.

Från betesmark till landerier

Efter att stadens roll som handelscentrum upphört, användes området kring Säveån som betesmark. Med tiden etablerades flera landerier – bland annat Marieholm, Waterloo, Bellevue och Ånäs. Det sistnämnda skulle få särskild betydelse för Gamlestadens framtid.

Gamlestadens Fabriker tar form

Vid mitten av 1800-talet grundade firman Alex Barclay & C:o ett spinneri vid Ånäs. Starten var trevande, men efter att Johannes Johansson och Christoffer Carlander tog över 1880 växte verksamheten snabbt. Vid sekelskiftet hade Gamlestadens Fabriker omkring 1500 anställda och var då Skandinaviens största bomullsfabrik.

Från textil till teknik

Det var i Gamlestadens Fabriker som Sven Wingqvist, en av ingenjörerna, började arbeta på ett nytt sorts kullager för att lösa problemen med textilmaskinernas kraftöverföring. Det blev starten på en helt ny industri. 1907 grundades SKF med 15 anställda och ett startkapital på 100 000 kronor. Resten är svensk industrihistoria.

En ny stadsdel växer fram

Industrins tillväxt skapade ett skriande behov av bostäder för arbetarna. Till en början flyttades baracker från Landala, men kring sekelskiftet började man uppföra bostadshus i sten. 1913 upprättade stadsingenjör Albert Lilienberg en stadsplan för området, och kort därefter började byggandet av landshövdingehus i storgårdskvarter.

Bostadsföreningar och kvarter för arbetarna

Många av bostadshusen uppfördes genom bostadsföreningar startade av de anställda, ofta med stöd från företagen. SKF dominerade stadsdelen och lät under 1910-talet bygga kvarteren Laken, Långan och Koljan för sina arbetare. För tjänstemän uppfördes bostäder i det närliggande Bagaregården.

Folk och föreningsliv

Gamlestadens stora industriarbetarbefolkning lade tidigt grunden för ett starkt föreningsliv och fackligt engagemang. Här grundades Göteborgs första hyresgästförening år 1917, i protest mot de höga gasavgifter SKF tog ut i sina förvaltade bostäder.

Det sociala engagemanget har fortsatt att prägla stadsdelen – från fackliga möten till folkliga initiativ. Gamlestaden är fortfarande en plats där historia, kamp och gemenskap sitter djupt i väggarna.