Gamla Masthugget – en stadsdel med historia och charm

Gamla Masthugget är en stadsdel med en rik historia, där små, pittoreska gator slingrar sig uppför höjderna och bär på berättelser från 1700-talet och framåt. Här har arbetsliv, kultur och arkitektur vävts samman genom åren, med landshövdingehus och pittoreska detaljer som bevarats och renoverats i takt med tiden. Idag erbjuder området både lugn och avskildhet vid Slottsskogens rand, samtidigt som stadens nöjesliv ligger bara ett stenkast bort.

Med sina traditionella landshövdingehus, småskaliga gator och gröna ytor har Gamla Masthugget blivit ett av Göteborgs mest populära områden att bo i. Här kan du njuta av den historiska atmosfären och samtidigt vara nära stadens puls.

I Gamla Masthugget lever man med staden och havet som fond. Kullerstensbelagda Fjällgatan slingrar sig upp mot Masthuggskyrkan, där en av Göteborgs mest hänförande vyer breder ut sig – hamninloppet, älven och hela stadens takåsar på en gång. Men det är inte bara utsikten som gör platsen speciell.

Här, högt över stadens brus, är det som att luften blir lättare. Tempot går ner. Människor stannar till, pratar med varandra, delar på vardagen. Stadsdelen är levande och välbevarad, med småskalighet och själ i varje hörn.

Längs Fjällgatan ligger husen tätt – landshövdingehus i trä och tegel som ger området sin karaktär. Här hittar du också Bullen & Brödet, ett litet bageri med stort hjärta där doften av nygräddat ofta sprider sig mellan husen. Det är ett naturligt stopp för många som bor här, särskilt på helgmorgnar då kön ringlar utanför.

Söderut väntar Slottsskogen, Göteborgs egen version av Hyde Park – en stor, kuperad stadspark fylld av gångstigar, öppna ytor, djurhagar och plats för både spring i benen och stillhet i sinnet. För den som bor i Masthugget är parken ett andrum precis runt hörnet.

Vår mäklare Oskar Dagby, som själv gärna promenerar upp genom området, brukar beskriva Masthugget som en plats där man får lugnet utan att ge upp närheten. Härifrån når man Linné, Järntorget och hela city på några minuter – men när man står på berget känns det som man är i en annan stad. En där livet får ta lite mer plats och tempot inte jagar.

Spårvagnar går från Masthuggstorget och Järntorget, men det mesta når man ändå bäst till fots. Gamla Masthugget är en stadsdel man snabbt förstår sig på – och gärna stannar kvar i.

Masthuggsbergen började bosättas under 1700-talet av fattigt folk som slog upp enklare kojor. Från och med början av 1800-talet fick området en mer fast bebyggelse i och med att klampare, brädgårdsarbetare och andra som hade med de växande verksamheterna nere vid hamnen att göra byggde sig hus här.

Länge var bebyggelsen fri och ohämmad och husen låg grupperade längs slingrande stigar. Först på 1880- och 1890-talen ”civiliserades” området och gator såsom Bäckegatan, Fjällgatan och Sjömansgatan lades ut. En stor del av de gamla trähusen revs för att ersättas med framförallt landshövdingehus och bebyggelsen började klättra allt längre upp i bergen för att vid början av 1900-talet nå Stigbergsåsens högsta punkt.

En arbetarstadsdel

Området fortsatte att vara en utpräglad arbetarstadsdel. Fortfarande var hamnen den viktigaste arbetsplatsen, men det var också många masthuggsbor som hade sina arbeten i industristadsdelar såsom Gårda och Lundby. Det var i regel männen som förvärvsarbetade, men det var även vanligt att kvinnorna tog anställning. En del arbetade på textilfabriker såsom den närliggande Wettergrens vid Stigbergsliden men de flesta tog tjänst som hembiträde eller husa hos någon av stadens besuttna familjer.

Solgårdar för de stora barnfamiljerna

Förutom Fjällskolan och pumpstationen förblev området söder om Fjällgatan länge obebyggt. 1930 ritades emellertid en stadsplan för området och snart började man bygga landshövdingehus även här. Denna del kom till under en brytningstid mellan två olika stadsplaneideal, vilket gjorde att den bebyggdes med både storgårdskvarter och fristående huslängor. Bland annat uppförde HSB så kallade solgårdar vars praktiskt och enkelt inredda lägenheter var avsedda för familjer med många barn.

Den södra delen har bevarat sin småskaliga charm genom åren medan området norr om Fjällgatan kom att genomgå stora förändringar under 1960-talet. Några hus överlevde dock rivningshysterin och betraktas idag som kulturhistoriskt intressanta då de påminner om hur området såg ut när förra seklet var ungt.