Historisk förstad med grönska och charm

I Midsommarkransen möts jugendstil, funkis och fabrikshistoria i en välbevarad och levande stadsdel. Här blandas stadsliv med natur, arbetarkultur med arkitektoniska pärlor – bara ett stenkast från innerstan.

Midsommarkransen rymmer en unik kombination av stadsmässiga stenhus från 1910-talet i charmig jugendstil och funktionalistiska smalhus från 1930-talet. De senare uppfördes som arbetarbostäder åt de som arbetade vid LM Ericssons ultramodernistiska fabriksbyggnad i närheten. Den funktionalistiska bebyggelsen är så välbevarad att området har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården.

Trots att den 1700-talskrog som en gång gav stadsdelen sitt namn inte längre finns kvar, råder det ingen brist på liv. Här finns gott om restauranger, kaféer och butiker, och förstaden bjuder på grönska och naturmark som växer mellan bostadshusen. Närheten till innerstan gör Midsommarkransen till en attraktiv stadsdel där historia och nutid går hand i hand.

Arbetarstaden

Midsommarkransen har fått sitt namn från ett torp och en sedan länge försvunnen 1700-talskrog som hörde till Hägerstens Gård.

Tegelbruk och markaffärer

Gårdens mark såldes år 1901 till AB Tellus som anlade ett tegelbruk. Tegelbruket gick dock i konkurs efter bara några år. Konkursboet köptes år 1907 av bankiren Olof Aschberg genom dennes bolag Nyborgs AB. Tanken var att skapa en förstad med billiga hyreslägenheter. De många nyanlagda fabrikerna och industrierna i Söderort hade skapat ett stort behov av arbetarbostäder.

Bolag, stadsplan och arkitektur

För exploateringen bildades Tellusborgs fastighets AB och AB Förstaden Midsommarkransen. Stadsplanen upprättades av Per Olof Hallman, som också upprättat stadsplanen för Aspudden. Utbyggnaden startade år 1910 och bebyggelsen utgjordes av gedigna och stadsmässiga stenhus i två till fyra våningar utformade i enkel och elegant jugendstil med inslag av nationalromantik. Flerbostadshusen fick en tydlig stenstadskaraktär – lite som stenstadshusen i innerstaden, men mindre. Ritningarna upprättades av välrenommerade arkitekter som exempelvis Albin Brag och Hagström & Ekman.

Anpassningar och bostadsstandard

Byggnaderna skulle egentligen bara omfatta två våningar, men för att utnyttja dem maximalt inreddes vindarna och källarvåningarna utfördes förhöjda för att kunna inrymma butiker. Lägenheterna var i regel små och enkelt utrustade med rinnande kallt vatten och WC.

Från Tellusborg till Midsommarkransen

Vid denna tid kallades förstaden Tellusborg (efter bolagen Tellus och Nyborg) och namnet Midsommarkransen fick stadsdelen först 1926.

En utbyggnad som stannade av

Ganska snart skulle det visa sig svårt att få lägenheterna uthyrda, bland annat då hyrorna var lika höga som inne i centrum. När första världskriget bröt ut kom därför utbyggnaden av Midsommarkransen att avstanna.

Industriområdets framväxt

Vid denna tid fanns förutom de nyuppförda flerbostadshusen även ett stort antal industrier utmed Tellusborgsvägen, bland annat en pianofabrik, en tvålfabrik och E G Ekstrands snickerifabrik AB.

Funktionalismens intåg

Utbyggnaden av Midsommarkransen återupptogs på 1930-talet. Då hade idealen inom såväl arkitekturen som stadsplaneringen förändrats och kvarteren kom nu att bebyggas med funktionalistiskt präglade flerfamiljshus i form av sk smalhus. Enligt tidens ideal skulle husen placeras fritt i natur och grönska och orienteras för att ge lägenheterna maximalt med ljus och luft. Formspråket blev avskalat med odekorerade fasader och platta eller låglutande tak.

LM Ericsson flyttar till Telefonplan

På 1930-talet kom L M Ericsson att flytta sitt kontor och fabrik från innerstaden till Midsommarkransen. Den nya fabriken på Telefonplan ritades av arkitekt Ture Wennerholm och stod färdig år 1940. Den blev vida uppmärksammad för sin ultramoderna och modernistiska utformning.

Bostadsbehovet kring fabriken

I samband med att fabriken uppfördes uppstod en oro hos företagsledningen kring bostadsfrågan för fabriksarbetarna. Vid denna tid rådde bostadsbrist i Stockholm och man insåg att det skulle behövas ett stort antal nya bostäder i fabrikens närhet. Resultatet blev ett stort smalhusområde som uppfördes med hjälp av ekonomiskt stöd från LM Ericsson.

LM-staden växer fram

Mellan åren 1938–1940 uppfördes ca 60 st smalhus i funktionalistisk stil efter ritningar av arkitektduon Backström & Reinius. Området fick namnet ”LM-staden”. Byggnaderna uppfördes i tre våningar och gavs en enhetlig och enkel utformning med slätputsade fasader och flacka pulpettak, vilket snart gav dem öknamnet ”skokartongerna”. Bostäderna var avsedda för de anställda vid LM Ericsson och uppfördes av två bostadsrättsföreningar. Det än idag välbevarade området med Ericssons huvudkontor och smalhusen i LM-staden har bedömts vara av så högt kulturhistoriskt värde att de är utpekade som riksintresse för kulturminnesvården.

Fortsatt utbyggnad på 1940-talet

På 1940-talet skedde ytterligare utbyggnad av Midsommarkransen med smalhus vid Bäckvägen. Vid Främlingsvägen uppförde även Stockholmshem ett antal barnrikehus med fasader i rött tegel. Efter andra världskrigets slut bidrog LM Ericsson också till byggandet av ett butikscentrum och ett medborgarhus, Midsommargården. Medborgarhuset innehöll bl a bibliotek, teater och festsal.

Ett område med stort värde

Sammantaget är Midsommarkransen både en värdefull kulturmiljö och en trivsam boendemiljö som bjuder på spännande arkitektur.