Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar och redan ett tjugotal år efter det att staden grundats uppstod här en liten bebyggelse bestående av låga, glest liggande trähus.
logotype

Haga 

Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar och redan ett tjugotal år efter det att staden grundats uppstod här en liten bebyggelse bestående av låga, glest liggande trähus. De första invånarna var först och främst båtkarlar och andra som på något sätt hade anknytning till hamnarna och varvsanläggningarna vid Masthugget.

Från och med 1840-talet började Göteborgs stora industrier locka till sig mängder av landsbygdsbor. Många av dessa slog sig ner i just Haga, vars bebyggelse blev allt mer större och tätare. Inte minst tack vare det hundratal landshövdingehus som uppfördes mellan 1876 och 1895.

Husen i Haga byggdes först och främst på spekulation men även filantropiskamotiv fanns. Till exempel lät industrimannen Robert Dickson skänka pengar till uppförande av arbetarbostäder vid Haga Nygata. När dessa vid förra sekelskiftet revs restes nya hus i sten med medel från den Dicksonska Stiftelsen.
Förutom bostadshusen uppfördes även en rad allmänna byggnader. 1859 stod stadsdelens första kyrka färdig och 1863 restes Västra Hagaskolan. Renströmska Bad- och Tvättanstalten (Hagabadet) började byggas 1875 och 1900 invigdes stadens första stadsbibliotek. Under denna period etablerades också Haga Nygata, Landsvägsgatan och Husargatan till livliga stråk med butiker och andra verksamheter i husens gatuplan.

Riksintresse för kulturminnesvården

På 1930-talet var det många som började uppleva bostadshusen i Haga som undermåliga och en saneringsplan, som innebar en total förnyelse av stadsdelen, framlades. Inget hände dock under de närmast kommande decennierna och vid slutet av 1950-talet såg Haga i stort sett ut som det gjorde vid förra sekelskiftet. Invånarantalet hade dock minskat från cirka 10 000 till 6 000.
Vid början av 1960-talet köptes marken upp av det halvkommunala saneringsbolaget Göta Lejon och tanken var att hela Hagas bebyggelse skulle jämnas med marken. Under 1960- och 1970-talen växte dock en folklig opinion för bevarandet av Haga fram och 1978 utsågs stadsdelen till riksintresse för kulturminnesvården. Ett 70-tal hus och ett 20-tal gårdar bevarades eller byggdes om delvis och de nya husen.

Stadsdelar