Charmigt, grönt och småskaligt i Bagaregården

Bagaregården är en lugn och mysig stadsdel vars charm bevarats genom åren. Gatorna är trädkantade och landshövdingehusen ramar in stora, grönskande gårdar. Bebyggelsen är småskalig och består av landshövdingehus, villor och radhus uppförda mellan förra sekelskiftet och 1930. Lugnet råder i större delen av stadsdelen men efter huvudstråken Stockholmsgatan och Ånäsvägen hittar man charmiga småbutiker som skapar liv och rörelse.

Bagaregården är ett av de där områdena som lyckas kombinera närheten till stan med känslan av att ha naturen alldeles runt hörnet. På cykelavstånd åt ena hållet väntar citys myller och utbud – åt det andra breder Delsjöområdet ut sig med badsjöar, skogsstigar, grillplatser och vintertid: ett snörikt paradis för pulkaåkning, skridskor och längdskidor. Här ligger även Brudarebacken, med knappliftar, servering och skiduthyrning – en egen liten fjällkänsla mitt i Göteborg.

Alldeles i närheten ligger också Skatås, en klassisk mötesplats för den som vill röra på sig. Här samsas gym och bollplaner med löpspår, kanotuthyrning och beachvolley. Skatås motionscentrum bjuder dessutom på ett stort utbud av utomhusaktiviteter – året runt. Och för den som söker en grön oas mitt i vardagen ligger Redbergsparken bara ett stenkast bort – med lekplats, utsikt, körsbärsblom och stilla bänkar att landa på.

Men Bagaregården handlar inte bara om närheten till naturen. Här bor man i charmiga landshövdingehus, längs lugna gator och lummiga innergårdar – med stans kanske mest välfotograferade spårvagnshållplats som entré. I områdets östra utkant ligger Kulturhuset Kåken, inhyst i det gamla Härlanda fängelse, numera ett levande vardagsrum för hela stadsdelen med bibliotek, kafé, filmvisningar, föreläsningar och öppen förskola.

För den som uppskattar mat och kvarterskrogar finns här också riktiga pärlor. Underbara Wærnet är ett charmigt hörnkafé med frukost, lunch och hemkänsla i varje detalj. På kvällen öppnar Enoteca Roma, där den fantastiska personalen guidar genom orangeviner, charkbrickor och italienska smaker i ett kvarter som vet hur man tar hand om sina gäster.

Bagaregården är enkelt att trivas i – ett område där det är lika naturligt att ha löparskor i hallen som ett bok i fickan.

Namnet Bagaregården härstammar troligtvis från den bagare som en gång i tiden ägde landeriets herrgårdsliknande anläggning. Om denne bagare vet man lite och istället är nog källarmästare Johan Minten den mest berömda av Bagaregårdens ägare. Minten var född i Tyskland, men kom redan som tjugotvååring till Göteborg och vid mitten av 1700-talet tog han över Bagaregården för att öppna krog.

Detta var nog inte en så dum idé. Genom att förlägga sin verksamhet här slapp Minten den stora konkurrensen som fanns i den krogtäta innerstaden. Stället var redan från början mycket populärt och göteborgarna vallfärdade hit för att smaka den gemytliga tyskens goda mat och viner.

Den välkände köpmannen Morten Wærn blev Bagaregårdens sista ägare och kring 1900 lät staden lösa in marken från hans änka. På en del av den vidsträckta marken anlades sedan Östra Begravningsplatsen.

En uppmärksammad stadsplan

Kvarteren väster om Ånäsvägen uppfördes kring sekelskiftet. Resterande delar av Bagaregården byggdes under 1910- och 1920-talen efter en stadsplan av Albert Lilienberg. Planen kom att röna stor internationell uppmärksamhet då Lilienberg på ett ypperligt sätt lyckades kombinera lärdomarna från de olika stadsplaneringsdiskussioner som ägde rum vid den här tiden.

Bostadshusen byggdes i huvudsak i regi av bostadsföreningar och staden och var först och främst avsedda för arbetare. En nymodighet var att husen från början försågs med WC och för dem som flyttade in måste detta ha upplevts som en verklig lyx. Visserligen fick man dela WC-utrymmet med svalgrannen, men man slapp omaket med att kila ner till utedasset på gården.