Inflationstakten jämfört med ett år tillbaka i tiden fortsätter ner och spås nå målet i vår. Räntor ser ut att sjunka vilket ytterligare förstärker den positiva känslan ”Under de senaste månaderna har husmarknaden på allvar piggnat till med stigande priser och en tydlig ökning i antal försäljningar”, visar även ny statistik från Hemnet.

Detta märker vi nu med ett snabbare tempo på försäljningarna. Budgivningarna är tillbaka, i vissa fall med rekordpriser för området, att jämföra med det lugna tempo vi såg förra året. Detta tyder på ökad vilja att förändra sin boendesituation och en positivare stämning på bostadsmarknaden.

Vårt sätt att genomföra affärerna och hur vi exponerar dem mot marknaden visar sig vara mycket lyckosamt. Vi på Stadshem säljer i snitt snabbare, till bättre pris samt med större skillnad mellan utgångspris och slutpris än våra konkurrenter. Detta enligt Bostadsbarometern från Svensk mäklarstatistik för februari 2024, vilken ser ungefär likadan ut oavsett månad på året. Se statistik ovan. Det skiljer mycket.

Nedan kommer ett urval av årets senaste försäljningar av radhus/villor med budgivning:

Matildebergsgatan 42 B
Radhus Fredriksdal
6 rum, 124 kvm
Ökning från utgångspriset +2 910 000 kr

Frölundaborgs allé 6
Villa Frölundaborg
12 rum, 230 kvm
Ökning från utgångspriset +1 550 000 kr

Sofiagatan 21
Radhus Strömmensberg
5 rum, 112 kvm
Ökning från utgångspriset +425 000 kr

Om du behöver sälja ditt hus, ta kontakt med oss, så hjälper vi dig vidare. Husmarknaden är bra just nu!

Direktnummer till vår villamäklare Krister Nilsson: 0722- 316 316, Mail: [email protected]
Stadshems växel: 031- 337 85 00 Mail: [email protected]

Kanske går du och trycker på frågor angående bostadsmarknaden sedan en tid tillbaka? Det har ju hänt en del och samtalet är viktigare än någonsin för att få en så bra grund som möjligt för sina beslut framåt. Vi vill gärna bjuda in dig till värmen inne på våra kontor onsdag den 6 december 17-19. Då sitter vi kvar efter kontorstid och vill gärna prata med dig. Don’t be a stranger utan kom förbi, det finns glögg och pepparkakor och tända ljus. Vi hjälper dig att komma vidare eller i alla fall få lite mera kött på benen.

Välkommen in på något av våra kontor. Vi finns på Eklandagatan 17 i Johanneberg, Allmänna vägen 13 i Majorna och Stockholmsgatan 5 i Bagaregården. I Stockholm finns vi på Hägerstensvägen 143 i Aspudden.

Nu söker vi nya kollegor till områden i innerstaden, Göteborg och innanför tullarna i Stockholm.

Vill du också sälja vackra lägenheter i fastigheter med historia och själ? Bli en del av vårt härliga team – slå en signal eller mejla AnnaCecilia Björk för mer information: 0722- 317 317 / [email protected]

Givetvis konfidentiellt.

Hoppas vi hörs!

Läs mer om vår idé och vilka vi är på stadshem.se/om-oss/

Vi är glada och stolta över att vi för andra året i rad kan konstatera att vi har flest rekommendationer per mäklare på siten “Hitta Mäklare” och även flest försäljningar per mäklare i geografierna i centrum och västra centrum i Göteborg. Det är engagerat och hårt arbete bakom dessa siffror och vi strävar i alla moment av försäljningen att göra det allra bästa möjliga för dig och din bostad. Det är roligt med feedback från en yttre aktör på att arbetet faller väl ut. Nu ser vi fram att möta våra kunder under 2023. Välkommen till oss!

Vi är glada att få bjuda in till vernissage hos oss i Aspudden! Det är Hilda Backendal som fyller lokalen med sin experimentella konst. Kom förbi och upplev! Livemusik och dryck kommer att finnas. Hoppas vi ses! Lisa och Axel på Stockholmskontoret

Lördag 13 maj 2023

Välkomna 16-20

Hägerstensvägen 143

Vernissage Hilda Backendal

Nu flyttar Esteriör in och fyller lokalen med sin glada inredning.

Plats: Hägerstensvägen 143 i Aspudden – Öppettider kl 12-16, lör-sö.

Varmt välkomna förbi och kika!

https://www.esterior.se/

Varmt välkommen in och hämta ditt exemplar på något av våra kontor. Vi finns på Allmänna vägen 13 i Majorna, Eklandagatan 17 i Lorensberg/Johanneberg och Stockholmsgatan 5 i Bagaregården. Välkommen!

Vi på Stadshem har tillsammans med Antiquum skapat uppskattade artiklar om byggnadsvård. Vi är passionerat intresserade av byggnadsvård och vi vill också vill sprida kunskap i ämnet. Byggnadsvård är högst aktuellt, inte minst med tanke på att synsättet är hållbart, men också för att det oftast kan höja värdet på din bostad. Johanna och Victoria, bebyggelseantivarier vid Antiquum i Göteborg, har skrivit de fantastiska artiklarna. Vi har samlat de första 18 artiklarna i denna stora tidning på hela 48 sidor. Den är fullproppad med kunskap, inspiration och fina bilder. Med bidrag från följande annonsörer:

Göteborgs Möbel och Marinsnickeri – gbgmm.com

Byggfabriken – byggfabriken.com

Pennan och Penseln – pennanochpenseln.se

Engelska Tapetmagasinet – engelskatapetmagasinet.se

Antiquum – antiquum.se

Byggnadsvårdsföreningen – byggnadsvard.se

Varmt välkommen när vi öppnar dörrarna till vår mysiga lokal på Hägerstensvägen 143. Denna gång för att fylla rummet med julmarknad. Vi värnar om det närodlade och vill bidra till närområdet på olika sätt. Vi hoppas att ni, från när och fjärran, vill komma förbi oss helgen 3-4 december kl 12-15.

Tänk en lantlig marknad mitt i stan! Vi har bjudit in bönderna Åshammar trädgård från Grums, som odlar ekologiska grönsaker, Blomsterbaren i Aspudden har med vackra kransar och Karin Tunare har sin fina keramik med som hon skapar i sin verkstad i Aspudden. Hon säljer vanligtvis sin keramik på bland annat Norrgavel. Bageriet Pomona från Midsommarkransen är med. Såklart kommer det också finnas fika att köpa.

Stadshem från väst i Göteborg började för något år sedan att spana åt öst och har nu öppnat ett kontor i Söderort i Stockholm. Vd:n AnnaCecilia Björk säger att då Majorna var startskottet i Göteborg så känns Aspudden som den perfekta platsen på östkusten.
– Platserna liknar varandra med en anda av kreativitet och nytänkande som vi trivs bra i. Det är också så vi arbetar.

Mäklarvärlden knackade på hos Stadshem fastighetsmäkleri som föddes ur en dröm – drömmen om att bara förmedla hem i fastigheter som uppfördes under den tid då hantverksmässighet och genuina material fortfarande präglade byggandet i Sverige.
– Stadshem grundades 2006 i Majorna i Göteborg. Vi var den första mäklarfirman i Sverige som nischade sig mot enbart äldre bostäder. Lägenheter byggda före 1965 och villor uppförda före 1970, säger vd AnnaCecilia Björk.

Idag har man tre kontor i Göteborg och 18 anställda.
– Vi är ett av de marknadsledande mäklarföretagen i Göteborg på äldre bostäder vilket är fantastiskt. Jag är enormt stolt över alla mina kollegor som gjort denna resa möjlig. Varumärket är inget utan duktiga medarbetare.

Som ett exempel på hem med historia sålde Stadshem nyligen paradvåningen från tv-serien ”Vår tid är nu” där tv-tittarna fick följa med hem till rollfiguren ”Nina”, spelad av Hedda Stiernstedt. Framför allt var det vardagsrummet med den vita kakelugnen som stod i fokus i lägenheten på Haga Kyrkogata 28 i Göteborg.

Huset är i tysk nyrenässans med utpräglade inslag av jugend, en stil som vid förra sekelskiftet var på modet i Europa men som aldrig riktigt slog igenom här i Göteborg. Ritningarna är signerade Hjalmar Cornilsen, en välrenommerad arkitekt med flera betydande byggnader på sin verklista. Huset färdigställdes mellan 1901 och 1903, och byggmästare var Odd Fellow-medlemmen Nils Wilén. Såväl exteriören som interiören är välbevarad, och A-uppgången har fina detaljer såsom blyinfattade fönster med jugendmotiv, svarvade ledstänger och golv och trappa i terrazzo.

Ett annat exempel på boenden som Stadshem förmedlat ligger i den del av Partille som går under namnet Paradiset. Där finner vi ett hus byggt 1961 där ritningarna är signerade den kände arkitekten Bo Cederlöf som själv bodde där fram till 2008. Det mesta är original och huset har en unik atmosfär som dragit till sig scenografers intresse i jakt på autentiska 1960-talsmiljöer för olika tv-produktioner.

Till och med arkitektens skrivbord finns kvar. Huset är gediget byggt och påkostade material, och nödvändigt underhåll har utförts löpande genom åren. Ljuset strömmar in och de stora fönsterpartierna – ofta från golv till tak – luckrar upp gränsen mellan ute och inne. När skymningen väl fallit är det mysigt att elda i vardagsrummets stora öppna spis. Trädgården är en designad oas med välskött växtlighet, och tack vare uteplatser i tre väderstreck kan man följa solen från morgon till kväll. Läget är det bästa tänkbara och här erbjuds ett barnvänligt boende med naturen och Bohusleden runt knuten.

När det gäller marknadsföringen är Stadshem kreativa och för att inte rucka på trovärdigheten och för att kunna presentera sina bostäder så professionellt som möjligt har man egna textförfattare. De skriver om bostaden, huset, gården och närområdet på ett säljande men också sakligt sätt. Enligt Stadshem är de bland de största i branschen på Instagram med drygt 65 000 följare. Dessutom har man skapat Stadshemsbladet, en tidning om byggnadsvård som går ut fyra gånger om året med olika teman om byggnadsvård till potentiella kunder, det vill säga de som bor i ett äldre hus i Göteborg. Ett nytt grepp är också att förse dessa göteborgare med en handmålad trädgårdsskiss med förslag på för huset tidstypiska planteringar.

När Stadshem fyllde 15 år i fjol samlades alla som jobbar i AnnaCecilia Björks trädgård och åt frukost – och då kom frågan upp som så många gånger tidigare, nämligen att ta Stadshem vidare till fler delar av Sverige.
– Stockholm har alltid känts som det naturliga första steget, eftersom det finns otroligt mycket gammal och fin bebyggelse bevarat. Valet av stad blev därför enkelt.

AnnaCecilia Björk fortsätter och säger att det visade sig att Lisa Nyberg och Axel Strandberg var de två som ville påbörja den resan som man nu är inne på.
– Det känns tryggt att det är två framgångsrika Stadshemsmäklare från Göteborg som tar den första stafettpinnen på vår expansionsresa. En fin företagskultur är enligt min mening enormt viktig för att kunna få ett företag att växa, det ska kännas tryggt och roligt att gå till jobbet varje dag. Jag älskar drivna människor som vill något och som ser till att det händer saker och det har det gjort i Stockholm på de månader som vi varit verksamma där så jag lämnar gärna över ordet här till just Lisa Nyberg och Axel Strandberg så får de fortsätta berätta.

Lisa Nyberg är först ut och berättar hur hon och Axel Strandberg började samtidigt på Stadshem för ett antal år sedan och snabbt blev vänner. Efter något år utvecklades det till mer än så.
– Vi älskar Göteborg och är båda uppvuxna där. Efter några år tillsammans kände vi att vi ville testa något nytt, kanske en ny stad.

När idén väl kommit upp började de fundera mer och mer. En dag blev det verklighet när ägarna AnnaCecilia Björk och Victor Örndén gav dem erbjudandet om att starta i Stockholm. Då var det solklart att de skulle tacka ja.
– Vi såg ett fantastiskt äventyr framför oss i en ny stad, samtidigt som vi fick jobba kvar på Stadshem med det vi älskar. Att få starta upp ett kontor som man är delägare i och ansvar för en geografi känns också som ett naturligt steg när man mäklat ett antal år och vill utvecklas. Fördelen i hur vi har lagt upp det är att det finns utrymme för oss att skapa vårt kontor samtidigt som det finns en stark och tydlig organisation bakom med ett välkänt varumärke och koncept, säger Lisa Nyberg och fortsätter:
– Stadshem har tagits emot väl av stockholmarna. Vi kände snabbt när vi kom ut på möten och berättade om vår filosofi och vårt försäljningsupplägg att här är vi välkomna. Kunderna har varit så öppna, nyfikna och anammat vår idé direkt. Vi känner oss välkomna och det har varit skoj från dag ett.

Axel Strandberg förklarar varför de startade det första kontoret just i Aspudden.
– Vi har varit mycket i Stockholm och rekognoscerat. Området kändes så nära det vi kommer ifrån i Majorna i Göteborg. Jag upplever att stadsdelarna och dess människor är väldigt lika varandra och det gjorde att det helt enkelt kändes som hemma. Stadshems tanke är och har alltid varit att man som mäklare måste gilla området som man ska verka i, både vad gäller bebyggelsen och människorna för att det ska bli en bra matchning. Vi har Hägersten/Liljeholmen/Årsta som vårt primära område och för oss är det helt rätt. När vi sedan hittade en perfekt gatulokal mitt på huvudgatan i Aspudden slog vi till.

Axel Strandberg säger att de utöver mäkleriet vill bidra till närområdet, vara lokala och med sin närvaro skapa roliga och intressanta händelser för de boende i området att samlas kring.

…en fin företagskultur är enormt viktig för att få ett företag att växa…

– Vi ställer lokalen till förfogande för det som bidrar till en levande stadsdel. Vi ser framför oss olika popupbutiker som vintage, försäljning av säsongens grönsaker, vernissage eller varför inte yoga i lokalen på lördagar när vi ändå inte är på plats. Just nu har vi en vintagebutik som heter Swedish Nature Collaboration i delar av lokalen.

På frågan om vilka de största utmaningarna för ett företag med denna nisch är svarar Lisa Nyberg att de bara ser fördelar.
– Vi säljer enbart i områden och hus som vi själva gillar. Tror man på något så syns det också. Vi får också lättare att sälja bostäderna då kunderna i vårt kundregister enbart vill bo i äldre hus och ser värdet av charmen som äldre bostäder har och är beredda att betala för den. Det ser vi inte minst nu under hösten, när vi har en betydligt trögare marknad med tanke på världsläget men ändå öka antalet försäljningar med 15% jämförelse med rekordåret i fjol i Göteborg.

Som mäklare tycker hon att hon får lättare att sticka ut på intaget när man inte förmedlar allt utan har fokus på det gamla och charmiga.
– Vårt material är anpassat till att presentera bostäderna på bästa sätt och vi har också bara samarbetspartners som gynnar våra kunder och deras bostäder. Konkurrenterna lyckas inte skapa en känsla att det är något speciellt som förmedlas, vilket det i allra högsta grad är när en bostad har varit med i 100 år.

Lisa Nyberg och Axel Strandberg är ödmjuka inför förmånen att varje dag få jobba med sin passion äldre hus, men det är mötet med människorna som driver dem.
– Jag har fått se så många vackra och originella hem, det är en ynnest. Det är fantastiskt att få vara med och hjälpa till med något som är så viktigt som ens hem. Det låter klyschigt men det är ändå hur vi känner, säger Lisa Nyberg.

Axel Strandberg säger att Stadshems spekulanter rent generellt bryr sig mer än snittkunden om hur ett hem är inrett och bevarat.
– När vi tittar på Hägersten/Liljeholmen i jämförelse med till exempel Södermalm, Kungsholmen och Vasastaden så är det ungefär lika många bostäder som passar vår nisch i alla dessa olika stadsdelar. Och jämför man ett av områdena enskilt är de i samma storlek som hela Göteborgs centrum när det kommer till bostäder byggda före 1965. Det finns alltså en jättemarknad för oss här i Stockholm.

Axel Strandberg säger att han älskar mäklarbranschen.
– Generellt är vi snälla mot varandra med mycket samarbete för att få bostäderna sålda.

Vad gäller konkurrensen i Stockholm säger Lisa Nyberg att det inte finns enskilda konkurrenter där utan det beror helt på vilket område man tittar på.

Innan det är dags att avsluta intervjun frågar jag om det krävs något mer än en vanlig mäklarutbildning för att jobba som mäklare på Stadshem.
– Bra fråga, säger både Lisa Nyberg och Axel Strandberg.
– Det gör det inte. Men det är ett måste att tycka om kontakten med människor och verkligen vilja ge allt, ett intresse för äldre hus är så klart också en fördel.

Jag undrade också om det finns något annat spännande på gång. Hur ser Stadshem ut om till exempel tre år? AnnaCecilia Björk säger att om då är man i förutom söderort verksamma på Kungsholmen, Södermalm, Vasastaden och Östermalm i Stockholm.
– I Göteborg har vi tagit många kliv framåt i vår villsatsning. Och kanske finns vi även i en tredje stad.

Lisa Nyberg och Axel Strandberg säger att de då kommer att vara fler på kontoret på Hägerstensvägen 143 och att de kommer att vara det givna valet av mäklare söder om söder.
– Och vi är bjudna på invigningsfest på det tredje nyöppnade Stadshemskontoret i Stockholm.

Artikel ur Mäklarvärlden skriven av Jonar Bergholm

Bläddra i magasinet

Vårt fina kontor i Aspudden är nu invigt! Vilket härligt kalas det blev! Hägerstensvägen 143 fylldes av familj, vänner, våra kollegor i väst, kunder och många nya ansikten. Vi riktar ett hjärtligt tack till alla som kom och gjorde kvällen! Ett extra stort tack till Karshamra mat och trädgård som tog plats på innegården och gräddade de godaste och lyxigaste av vedugnsbakade pizzor och till Men In Love som skapade en magisk stämning med sin underbara musik.

Så nu står dörrarna öppna på Hägerstensvägen, du är välkommen förbi! Om det så vankas bostadsförsäljning, vintageshopping, grönsaksmarknad eller andra event vi kommer ha framöver.

Vi ses!  Hälsningar Axel & Lisa

Nu har vi det stora nöjet att få sälja en ljus och rymlig gavellägenhet i det omtalade ”Däckhuset” i Kallebäck. Fastigheten byggdes 1960 enligt ritningar av Erik Friberger, en av Göteborgs mest framträdande funkisarkitekter.

Erik Friberger föddes 1889 i värmländska Nykroppa. Sin huvudsakliga utbildning fick Friberger på Kungliga Tekniska Högskolan, varifrån han utexaminerades 1912. Efter ett par kompletterande terminer på Kungliga Konsthögskolan påbörjades 1914 en anställning hos Stockholms rådhusbyggnadsbyrå. 1917 gick flytten till Göteborg där Friberger fyra år senare tillträdde som stadsplanearkitekt. En ny tjänst som länsarkitekt inleddes 1926 och varade fram till 1954. Friberger blev en av Göteborgs mest omtalade arkitekter och har ett flertal byggnader på sin verklista. Han var även en vital röst när det gällde stadsplanering, byggnadsfrågor med mera och författade flera artiklar i fackpress. Inte minst intresserade han sig för funktionella och flexibla bostadslösningar.

1950-talet präglades av en stor inflyttning till städer från landsbygd. En av Fribergers lösningar på bristen på attraktiva tomter i centrala lägen utkristalliserade sig i det så kallade Däckhuset som uppfördes i Kallebäck enligt hans ritningar 1960. Här byggdes arton lägenheter i form av fristående enfamiljshus på tre olika våningsdäck som bärs upp av pelare. Däcken sammanbinds med tre från lägenheterna fritt liggande trapphus som även inrymmer el- och sanitetsinstallationer. Trapporna är öppna mot skogspartiet bakom fastigheten och värmeslingor förhindrar att is bildas på trappstegen. Till varje lägenhet hör en stor terrass där Friberger tänkte sig att en trädgård skulle kunna anläggas. Gillade man inte trädgårdsarbete hade man åtminstone två uteplatser, en på varje sida av huset. Fasaderna är klädda med liggande panel, och den än idag varierade färgsättningen gör att de olika lägenheterna framträder individuellt samtidigt som den enhetliga betongstommen ger fastigheten en sammanhängande karaktär. Tanken var att lägenheterna inledningsvis skulle vara små och byggas ut allteftersom behov uppstod, men redan från början kom byggnadsarealen att maximeras.

Så fort Däckhuset stod klart började Friberger att skissa på nya liknande projekt. Områden såsom Sankt Pauli backe i Lunden, Apslätten i Kålltorp, Prästgårdsmarken i Örgryte och Karl Johansgatan i Majorna pekades ut, men alla förslag stötte på patrull när beslut förhalades och sköts upp i Byggnadsnämnden. Detta tärde på den numera åldrande och sjuklige Friberger som till slut inte orkade driva projekten längre. Fastigheten i Kallebäck blev sålunda unik i sitt slag, och trots stor uppmärksamhet i såväl Sverige som utomlands fick den aldrig någon egentlig efterföljare.

Bostadsannonsen finner du HÄR

Swedish Nature Collaborations föddes ur en önskan att få samarbeta med naturen. Själarna bakom denna önskan är Elin & Patrik. De har under åren samlat kunskap och utvecklat relationer från och med vintagejägare, konstnärer, designers och hantverkare och numera är den där önskan deras verklighet. Med passion för det unika, sådant som har mening, som skapas av kärlek och talang och har förmågan att få en att minnas och känna driver de idag butik och stylingverksamhet – nu med oss på Stadshem vid sin sida.

Portarna till Swedish Nature Collaborations nya butik slås upp onsdagen den 2 mars och detta i samma lokal som vårt kontor i Aspudden! Vi kommer alltså dela på Hägerstensvägen 143 och utlovas kan en naturnära, varm och skön atmosfär.

Butiken håller på öppningsdagen öppet mellan 12-18 och därefter varje onsdag & torsdag mellan 12-18 samt lördag & söndag 11-14.

Varmt välkomna!

I 15 år har vi arbetat med det vi älskar, att hjälpa våra kunder att förmedla bostäder i äldre hus här på västkusten. Nu är tiden inne att höja blicken och slå ner våra pinnar på ännu en plats. Vi spanar åt öst och öppnar upp i Söderort. Då Majorna var vårt startskott i Göteborg känns Aspudden som perfekta platsen för oss på östkusten. Platserna liknar varandra med en anda av kreativitet och nytänkande, som vi trivs bra i. Det är också så vi arbetar.

Vi förmedlar bostäder med genuint engagemang och unik kunskap om äldre bostäder, men vill också bidra till området, vara lokala och med vår närvaro bidra med roliga och intressanta händelser för dig som bor i området. Vi värnar om, och är intresserade av, områdets historia och utveckling. I denna stund håller penslarna på att torka inne i vår fina lokal på Hägerstensvägen 143 i Aspudden. Lisa och Axel håller i taktpinnen och det kommer hända mycket roligt kring denna adress framöver. Ett axplock är grönsaksmarknad, utställning och popupbutik.

Du är hjärtligt välkommen till oss på Stadshem – ett lokalt och genuint mäkleri!

Summerar 2021 och kan konstatera att Stadshem gör ett fantastisk år. Många försäljningsrekord har slagits och fler uppdragsgivare och köpare än någonsin har möts och gjort affärer genom våra duktiga fastighetsmäklare. Våren var exceptionell med fler sålda bostäder än någonsin under perioden i Stadshems historia. Hösten har varit något lugnare och vi har sett ett utbud i linje med normala nivåer. Tittar man på året totalt så har det varit ett stabilt och positivt år med stor efterfrågan och korta försäljningstider. Ett år som i samhället fortfarande präglats stort av rådande pandemi. Jag är därför ännu mer imponerad och stolt över alla medarbetare på Stadshem och deras insats. Många anpassningar har gjorts för att leverera en förstklassig tjänst efter rådande restriktioner. Jag vill därför tacka alla fantastiska medarbetare för det vi tillsammans presterat under detta år. Vill också tacka alla våra kunder och spekulanter som vi haft förmånen att träffa och göra affärer med under året samt samarbetspartners som alltid ställer upp och levererar.

Nu blickar vi mot ett nytt spännande år och vår nyetablering….

Hälsningar AnnaCecilia Björk

I år har vi i ett och ett halvt decennium, 15 hela år, haft ynnesten att förmedla hem med historia. Under dessa år har mycket förändrats, även vi, men det finns någonting som aldrig kommer att förändras och det är den grund som Stadshem Fastighetsmäkleri står på. Passionen för äldre hus och för dig och din affär. Vi har slagit rot där våra kunder finns och tillsammans har vi upplevt så många bostäder som är ren och skär lycka, vi har kämpat, frodats, firat och skattat. Att få fortsätta vara de vi är, tillsammans med er, att om och om igen få förtroendet att förmedla era bostäder och att tillsammans med er få vara med och överlåta fortsättningen av historien till någon ny, köparen, det är för oss att få fira födelsedag, varje dag. Mer om oss, vår historia och vår idé finns under fliken vår idé här på hemsidan. Vi ses!

Skiss och idé på hur man kan utveckla trädgården med inspiration från 1920-talet

Under 1900-talets början byggdes planerade villaförorter med friliggande hus avsedda för endast en familj. Grundtanken var att erbjuda fler människor möjligheten att kunna njuta av lantlivets fördelar men samtidigt kunna försörja sig i stad och industri. Idén om en “trädgård för alla” spreds i landet och som komplement till husritningar fanns ofta tydliga mönsterböcker och typritningar som beskrev trädgårdens form och funktion och även rekommenderade vad som skulle odlas i den.

Trädgården på Dalgångsgatan 25 är en grönskande liten pärla med många tidstypiska växter, kompositioner och material. Trädgården har framförallt karaktären av prydnadsträdgård. Generösa, ljuvliga rabatter och blomsterarrangemang med rosor, pioner, schersmin och andra för perioden karaktäristiska buskar och perenner kantar de obligatoriska grusgångarna vid entré och längs husfasaden. Trädgården ramas in av en klippt häck mot gatan vilket är helt i linje med tidsepokens ideal.

Under 1920-talet framhölls odling av frukt och grönt som viktigt för både kropp och själ men hade även ett ekonomiskt värde för att täcka husbehovet. På Dalgångsgatan skulle dessa värden och den tidstypiska känslan kunna återskapas genom att anlägga en mindre köksträdgård i en del av trädgården. I linje med epokens ideal delas köksträdgården lämpligen in i rätvinkliga kvarter som omgärdas av grusade gångar. Ett antal bärbuskar placeras gärna som avdelare mot resterande trädgård – tätt och rakt planterade. Ett spaljerat fruktträd kan även vara ett karaktäristiskt och trevligt inslag i trädgården. I ett undanskymt hörn i anslutning till köksträdgården placeras med fördel en trädgårdskompost som ett både tidstypiskt och hållbart inslag.

Bersån var under denna period en klassiker och ett obligatoriskt trädgårdsinslag fram till 1930-talet. Bakom huset på Dalgångsgatan ligger en höjd med naturtomt med flera partier med berg i dagen och en naturligt förekommande flora av träd och buskar såsom tall, rönn och alm. Här skulle placering av en grönskande pergola inklädd i tidstypiska klätterväxter såsom klematis och kaprifol vara vackert och ge möjlighet till en berså-liknande uteplats från tidiga morgontimmar till kvällssolens sista strålar.

Här följer några exempel på växter som ytterligare kan förstärka den tidstypiska känslan i trädgården:

Träd:

Fruktträd (även spaljerade)

Oxel – Sorbus intermedia

Fläder – Sambucus nigra

Rosenhagtorn – Crataegus x media ‘Paul´s Scarlet’

Bärapel – Malus baccata

Buskar:

Gullregn – Laburnum x watereri

Schersmin – Philadelphus coronarius

Rosentry – Lonicera tatarica

Syrén (gärna stamsyrén) – Syringa vulgaris

Spireor i olika former

Rosor i olika former

Perenner:

Doftpion – Paeonia lactiflora

Plymspirea – Aruncus dioicus

Jätteprästkrage – Leucanthemum x superbum

Flox – Phlox

Vivor – Primula

Viol – Viola

Sommarblommor:

Lejongap, atlasblomma, lövkoja

© AB GRÖNSKA TRÄDGÅRDSMÄSTERI

Länk till bostadsannonsen HÄR

Vi har nu det stora nöjet att förmedla en charmig tvåa i ett av de unika hus som mellan 1912 och 1924 uppfördes som bostadshus för konstaplar vid Härlanda fängelse. Fängelset ligger på mark som förr i världen tillhörde storgården Kålltorp i Örgryte Socken. 1904 köptes gården av Göteborgs Stad och samma år började fängelsets byggnader att uppföras enligt ritningar av Kungliga Fångvårdsstyrelsens egen arkitekt Gustaf Lindgren. Fängelset stod färdig 1907 och miljön bestod då av en cellbyggnad, en administrationsbyggnad och ett yttre entréområde med två bostadshus för befäl. Huvudbyggnadens mittparti framhävs genom sitt brutna tak och torn, och administrationsbyggnadens entré betonas med klocktorn, fritrappa, portal samt ett ovalt fönster i bågformad frontespis.

300 fångar

Från början satt 175 fångar på fängelset och som mest uppgick antalet intagna till över 300. Detta var under 1950-talet då fängelset även utgjorde häkte. Fängelset blev som ett mindre samhälle och här fanns läkare, tandläkare, rättspsykiatrer, tingsrätt, skrädderi, tvätteri med mera. Mellan 1912 och 1924 bebygges området strax öster om fängelset med bostadshus för konstaplar. Dessa hus har valmat tak samt putsade fasader. Söder om husen anlades trädgårdar för självhushåll.

Bostadsrättsföreningen Nyckeln

Fängelseverksamheten pågick i nittio år, och 1997 övertog kommunen anläggningen. För cirka tjugo år sedan genomfördes en större inre ombyggnad till moderna kontorslokaler. Ombyggnaden leddes av Liljewall arkitekter. 2005 sjösattes ett projekt om att göra om den återstående delen av anläggningen till kulturhus och december 2007 invigdes Kåken med bibliotek, kafé, öppna förskola med mera. De före detta konstapelbostadshusen förvärvades av Bostadsrättsföreningen Nyckeln 2006. Miljön är välbevarad och anses i sin helhet ha mycket kulturhistoriskt värde. Den slottsliknande anläggningen utgör också ett viktigt inslag i stadsbilden.

Länk till annonsen för lägenheten som nu är till salu – Klicka HÄR

Något av det mest spännande med att flytta brukar inträffa efter det att alla möblerna kommit på plats och familjen börjat göra sig hemmastadd i sitt nya hus. När det bokstavliga flyttdammet har lagt sig brukar det vara dags att höja hemtrevligheten ytterligare en nivå, genom att anlägga en trädgård som du och din familj kommer älska att vara i.

Använd följande praktiska knep och metoder om du vill göra din trädgård till en underbar del av din vardag.

1. Ta hänsyn till de rådande förutsättningarna

Det kan vara svårt att motstå frestelsen att genast bege sig till närmaste plantskola och spontant köpa hem varenda planta som du råkar fatta tycke för. Att motstå detta begär är dock en nödvändighet om du vill investera i din trädgård utifrån ett långsiktigt perspektiv. Börja istället med att notera vilka naturliga förutsättningar din nya trädgård har, exempelvis vilket läge den har, vilken jordmån som finns, hur sol och skugga rör sig under dagen, och så vidare.

Trädgårdsdesigner Madeleine Huber varnar för att man lätt riskerar välja växter som inte är lämpliga för ens trädgård om man enbart köper plantor för att de ser fina ut. Detta dyra misstag kan leda till svaga och döende plantor och till en stor dos besvikelse. När du undersöker vilka förutsättningar som råder i din trädgård kan du också ta reda på vilka växter, buskar och träd som inte bara kommer se bra ut, utan även kommer frodas i din trädgård.

2. Fastställ syftet med din trädgård

Vad som blir den bästa layouten, bäst lämpade växter och detaljer som vatteninstallationer och trädgårdsmöbler beror helt på syftet med din trädgård. När du har tagit reda på din trädgårds naturliga förutsättningar bör du fundera över vilka som faktiskt kommer använda din trädgård, och vad de kommer använda den till.

Vill ni ha en klassisk, prunkande utemiljö som framför allt är en fröjd för ögat? Vill ni ha en miljö- och familjevänlig nyttoträdgård inspirerad av gammaldags torpträdgårdar? Kommer den vara en privat tillflykt där du kan göra yoga, meditera, eller bara ta det lugnt med en bra bok?

Kanske vill du ha en plats som är så vildvuxen och naturlig som möjlig, eller så vill du ha en stor uteplats som är perfekt för umgänge med vänner och matlagning under bar himmel?

När du har fastställt syftet med din utemiljö är det dags att gå vidare till nästa steg i planeringen.

3. Bestäm hur mycket tid du vill lägga på din trädgård

Detta är ännu en viktig aspekt som du bör ha i åtanke. Bestäm hur mycket tid du tycker det är värt att lägga på underhåll och trädgårdsskötsel. Älskar du att påta i rabatter och trädgårdsland och spenderar du gladeligen tid på att rensa ogräs? Eller föredrar du att bara ta det lugnt eller umgås med vänner under din fritid?

Om du har både tid och passion nog för trädgårdsskötsel kan du välja en trädgård med en design som kräver regelbunden skötsel och växter som kräver extra kärlek. Om du inte har lika mycket tid eller motivation bör du förstås välja växter och trädgårdsdekorationer som kräver minimalt med underhåll.

Låt dig inte luras att tro att en stor öppen gräsmatta är ett lättskött alternativ. Förutom att sluka massor med vatten för att hållas grön kräver den ständigt klippning och regelbunden ogräsrensning och gödning.

4. Tänk på resten av året

Ha hela året i åtanke när du planerar och designar din trädgård, inte bara de månader som du kommer ägna mest tid utomhus. Om du brukar vara borta under en viss del av året kan du lösa detta genom att välja växter som inte blommar eller kräver specifik skötsel under just den delen av säsongen.

Om du däremot kommer befinna dig på samma plats under större delen av året bör du skapa en trädgård som är vacker och spännande året om. Förutom att plantera en blandning av vår-, sommar- och höstblommande växter kan du även välja växter som skiftar i vackra färger under säsongen. Välj prydnadsgräs eller träd med spännande växtsätt eller unika stammar som skänker extra skönhet åt den svenska vintern.

5. Ta hänsyn till omgivningen

Den engelske poeten John Donne skrev att ingen man är en ö. Detta klassiska citat kan ses som inspiration till ännu ett praktiskt tips för planeringen av din trädgård – att du tar hänsyn till omgivningen. Detta kan du göra på flera olika sätt:

• Notera hur dina grannars trädgårdar ser ut eller rådfråga dem om vilka växter, buskar och träd som verkar trivas i ditt område. Detta kan ge ett hum om vad som passar bra för just din trädgård.
• Studera den vilda floran och faunan i den omgivande naturen och använd detta som inspiration när du skapar en trädgård som smälter in väl i omgivningen.
• Om du har en fin utsikt, se till att välja lågväxande växtarter som inte blockerar vyn i framtiden.
• Skapa insynsskydd och privata utrymmen. Om grannar och förbipasserande har god insyn i en viss del av trädgården kan du plantera växter som bildar en tät häck, plantera ett träd eller låta klängväxter klättra längs med en spaljé så att insynen begränsas.
• Ta hänsyn till stilen på ditt hus och övriga grannskapet när du planerar din trädgård. Din trädgård bör harmonisera med omgivningen och inte utgöra en störande kontrast. Visserligen kan bjärta kontraster vara intressanta, men de riskerar också att skapa irritation hos dina grannar.

6. Gör flera skisser

Att planera en trädgård blir lättare om du på något sätt visualiserar dina idéer. Se därför till att skissa upp din design på papper innan du sätter igång på allvar. Rita upp trädgårdens nuvarande layout och markera vilken växtlighet och andra delar som du vill ha kvar. Därefter kan du göra en ny skiss utifrån detta, där du fritt ritar upp och testar dina idéer.

7. Faställ din budget

Glöm inte att inkludera eventuella kostnader i planeringsstadiet. Något av det tristaste som kan hända är att projektet stoppas mitt i trädgårdsanläggandet bara för att resurserna tagit slut. Om din drömträdgård kostar för mycket kan det vara en god idé att dela upp trädgården i mindre delprojekt som du kan färdigställa lite i taget.

Lycka till med din nya trädgård

Att planera och förbereda för en ny trädgård kan kännas som ett stort jobb med många val. Men det extra förarbetet är absolut värt besväret och kan vara det som gör det möjligt att förverkliga din drömträdgård. Lycka till, och må dina växter frodas!

Vid slutet av 1800-talet upprättades järnvägssträckningen mellan Göteborg och Borås. Detta sammanföll med tidens stora intresse för skidåkning, och med sitt höga och snösäkra läge endast en timmes tågresa från Göteborg kom Hindås snart att bli en rekreationsort för välbeställda göteborgare. År 1900 bildades Göteborgs idrottsförbund som etablerade Hindås som centrum för vintersport. En första hoppbacke byggdes 1904, och året därefter uppfördes idrottsgården för de många besökande vinteridrottarna. Resandet med den i folkmun kallade ”Hindåsexpressen” ökade från år till år, och redan 1908 var det upp i cirka 800 resenärer.

Intresset för natur, friluftsliv och skidåkning hängde samman med sekelskiftets vurm för frisk luft och hälsa. En baksida med den vid den här tiden snabbt framväxande industrialiseringen och urbaniseringen var de trånga, rökiga, smutsiga och i allmänhet ohälsosamma städerna. Läkare ordinerade vistelse i natur, och välburgna direktörer, grosshandlare, ingenjörer med mera sökte sig nya och naturnära boendeformer. Tack vare anläggandet av järnvägar kunde nya villastäder växa fram inom snabbt reseavstånd från stadskärnorna. Runt år 1900 bildades Hindås Villastad AB som lät stycka upp gården Hindås ägor till villatomter. På tomterna uppfördes villor med tidstypiskt klinkande namn såsom Grankullen, Solhem och Tomtebo.

En av de välburgna göteborgsfamiljer som letat sig till Hindås och den vackra naturen vid Västra Nedsjön var familjen von Reis. Familjens välstånd hade Gustaf von Reis skapat framför allt inom trämassaindustrin. Han etablerade Bökholms Sulfitfabrik och drev även Strömmabruk som verkställande direktör och disponent. Affärer gjordes med både England och Tyskland. I Hindås lät familjen 1905 uppförda Villa Roskullen som både sommar- och vinternöje. Tillsammans med hustrun Elsa engagerade sig Gustaf även i ortens uppbyggnad, och när Hindås kommunalförening bildades 1916 blev han dess första ordförande. Ordförande blev han även i ortens kyrkostyrelse, och tog bland annat initiativet till Hindås kyrka som stod färdig 1912. De åtta vitsipporna i en av kyrkans vackra frescomålningar ska symbolisera Gustafs och Elsas åtta barn som även lär ha suttit modeller för målningarnas änglaansikten. Målningarna utfördes av den tyska konstnären Ernst Pfannschmidt som även målat i välkända Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche i Berlin. Målningarna var en gåva från paret von Reis, och Pfannschmidt var personligen inbjuden och bodde som gäst hos familjen.

Villan byggdes med en blandning av jugend, nationalromantik och den fornnordiska stilen som även kallas för drakstil. Det är en större villa, och den i stort sett intakta planlösningen återspeglar det förra sekelskiftes borgerliga familjeliv. Nedervåningen är främst en sällskapsvåning där matsalen, salongen och herrummet ligger i fil. Herrummet, idag bibliotek, har utgång till husets veranda där man kan tänka sig att ett och annat glas med punsch inmundigats. En serveringsgång binder samman matsalen med köket som även har pigingång från husets västra gavel. Ett mycket tidstypiskt inslag är den stora välkomnande hallen där den öppna spisen och den svepande trätrappan med figursågade räcken dominerar intrycket. En motsvarande hall finns på övervåningen, villans privata våning med familjens sovrum och barnkammare. Idag har våningen två moderna badrum, och ursprungligen fanns en separat torrklosett vägg i vägg med en toalett där man tvättade sig. Husets källare inrymde tvättstuga, matförråd och förvaring.

Vid början av 1920-talet flyttade familjen, tillsammans med tjänstefolk och barnens guvernant, permanent till Hindås och Villa Roskullen. Tack vare ortens första telefon och möjligheten till dagliga tågresor till Göteborg kunde Gustaf driva sina affärer vidare. Efter att Gustaf gått bort vid mitten av 1930-talet flyttade Elsa med två av barnen tillbaka till Göteborg, och villan blev återigen ett sommar- och vinternöje. När den sista sonen som nyttjade Villa Roskullen gick bort vid mitten av 1990-talet tog Hindås Hembygdsförening över fastigheten, men driften och underhållet blev dock övermäktigt. Efter en tid med privat ägande övergick fastigheten till kommunal regi. Villa Roskullen blev nu lämnad vind för våg innan nuvarande ägare övertog den 2018. Nu börjande en omfattande, omsorgsfull och varsam renovering, och idag är villan ett modernt fungerande hem där historien verkligen sitter i väggarna. Atmosfären från sekelskiftet finns kvar och de många bevarade, restaurerade och ibland återskapade originalsnickerierna ger villan en synnerligen vacker inramning.

Några kvarter i Utby sticker ut, i positiv bemärkelse. Helt plötsligt ligger det stora pampiga trävillor omgärdade av stora trädgårdar. Det är som att gå in i en Astrid Lindgren film och man bara väntar på att få en skymt av Madicken och Elisabeth glatt skuttandes längsmed trottoaren.

Historien bakom de stora trävillorna i nationalromantisk stil finns att hitta i en kaffehandlare vid namn Anders Mattson och hans vision. Han kom med idén om en trädgårdsstad, där utöver villor också kom att finnas skola, kyrka, tennisbana, affär och badhus. Han köpte i början av 1900-talet Utbynäs gård och började efter det att utveckla området. Hans brorson, arkitekten Arvid Bjerke, ritade många av villorna och de andra byggnaderna. Båda två bodde sedan i området, Anders Mattsson bodde själv på Anders Mattssonsgatan 14 och arkitekten Arvid Bjerke i en av de första villorna som uppfördes, Villa Bjerkebo.

Trädgårdsstaden

Sekelskiftet 1900 medförde nya stadsplaneringsideal och den så kallade ”Trädgårdsstaden” fick ett stort genomslag. Trädgårdsstaden var en reaktion mot de trångbodda, sotiga och ohälsosamma stadsmiljöerna som vuxit fram efter industrialismens genombrott. De svenska trädgårdsstäderna innebar även en social reform där man hade ambitionen att skapa enkla, men hälsosamma och goda bostäder för arbetare, till rimligt låga kostnader. En av de svenska arkitekter som introducerade trädgårdsstadskonceptet

var Göteborgs stadsingenjör Albert Lilienberg. I Göteborg ville Lilienberg skapa en vackrare och hälsosammare stad. I denna strävan spelade grönska, luft och ljus en avgörande roll. Förträdgårdarna var en given del i detta. Ett exempel på en av Lilienbergs sk trädgårdsstäder är Kungsladugård. Planen för Kungsladugård upprättades av Lilienberg 1916 och innefattade en kombination av landshövdingehus, radhus och villor. I stadsplanen spelade de gröna inslagen en väsentlig roll. Här skapades trädplanterade boulevarder, små och stora planterade förträdgårdar och gröna innergårdar liksom trädgårdar till villor och radhus. Träd användes för att förstärka och skapa mindre och vackrare gaturum, men också för att markera gatornas hierarki medan förträdgårdarna skapade mjuka och ombonade gaturum. Än idag utgör Kungsladugård en uppskattad och populär stadsdel, något som sannolikt hänger samman med de välgestaltade och gröna gaturummen. Många av förträdgårdarna är bevarade än idag, om än med en något förenklad karaktär.

Trädgårdsstäderna hämtade sin inspiration från England där Ebenezer Howard hade utvecklat idéer om hälsosamma och vackra trädgårdsstäder som gärna skulle vara självförsörjande. För de svenska trädgårdsstäderna hämtades även inspiration från den svenska småstadsidyllen med låg trähusbebyggelse placerad utmed smala, vindlande gator.

I dessa gröna bostadsområden skulle man ges möjlighet att odla frukt och grönsaker samt även finna ro och avkoppling. Grönskan och vegetationen i trädgårdsstäderna ägnades stor omsorg, något som än idag uppskattas och upplevs som en stor kvalitet.

Egna hem

Några år efter att Anders Mattsson börjat bygga Utbynäs villastad, började det byggas egna hem för anställda vid SKF i norra delen av området. I början av 1900-talet rådde bostadsbrist och trångboddhet i Sverige, särskilt i våra städer. Det var mot denna bakgrund som Statens byggnadsbyrå 1922 började upprätta typritningar för villor. Egnahemsrörelsen fick fart, villabyggandet ökade och många karakteristiska egnahemsområden växte fram runt om i Sverige.

I Göteborg var det grosshandlaren Johan August Hertz 1900 motionerade i stadsfullmäktige angående byggandet av så kallade egnahem för arbetare och andra mindre bemedlade. Att ge möjlighet till lån så att folk kunde låta bygga sig goda hem sågs av många som en lösning på den svåra bostadssituationen.

Hertz fick gehör i stadsfullmäktige och 1905 tillsattes en beredning som pekade ut bland annat Landalabergen som en lämplig plats för ett egnahemsområde. Den nyligen tillträdde stadsingenjören Albert Lilienberg upprättade en plan som fastställdes 1911. 1913 påbörjades arbetet med att lägga gator och ledningar i Landalabergen och 1922 var området färdigställt.

Nationalromantik

Under början av 1910-talet avlöstes jugendepoken av nationalromantiken. Trots detta förekommer de båda stilarna tillsammans i flera fasader. Det spända politiska läget inför första världskriget ledde till en nationell samling i många länder i Europa. Arkitekturen i Sverige influerades av äldre inhemsk byggtradition med viss inspiration från Danmark och Tyskland.

Inom arkitekturen talar man om nationalromantik främst under 1910-1920-talet. Inom konst, litteratur och musik hade de nationalistiska och folkloristiska strömningarna slagit igenom redan under 1800-talet. Många var de som ville beskriva nationalismen i ord och bild, bland författarna kan nämnas Verner von Heidenstam. I Stockholm grundades både Skansen och Nationalmuseum i denna anda. En byggnad i nationalromantisk stil är stadshuset i samma stad.

Stadsplanerandet strävade nu bort från den stela och rätvinkliga staden. Istället strävade man efter mer variation och omväxling i stadsbyggandet. Detta skulle uppnås genom att anpassa gatusträckningen till terrängen och skapa öppna platser mellan husen. Nationalromantiken vurmade för naturtomter.

Nationalromantikens byggnader hade tunga och slutna fasader, ofta i tegel men även i trä och puts. Karaktäristiskt var värnandet om äkta material med exempelvis natursten, som granit, i sockeln. Entrépartierna hade ofta en rikt dekorerad omfattning i huggen natursten. Portar var ofta i massiv ek med små fönsterpartier. Det förekom att tegel maskintillverkades för att likna gammalt handslaget tegel och fogarna gjordes breda för att ge ett ålderdomligt intryck.
Det hantverksmässiga uttrycket var viktigt. Mönstermurning i tegel var en av få förekommande dekorationer. Kantiga burspråk över flera våningar var vanligt, de avslutades ofta upptill med en balkong eller ett litet tak. Fönstren låg i liv med fasaden och hade småspröjsade rutor med bågar målade i vitt, brunt eller grågrönt. Vitmålade bågar hade tidigare inte använts i stadsmiljö. Balkongerna hade räcken av smidesjärn eller natursten.

Själva konstruktionen i husen var viktig och gavs ofta uttryck i fasaden. Detta kunde ske genom smidda ankarslut eller kraftiga balkongkonsoler i natursten. Konsolerna var inte alltid bärande utan just en konstruktionsprydnad. Byggnadernas tak var höga och branta, ofta brutna sadeltak, klädda med glaserat eller oglaserat tegel. Takdetaljer utfördes ofta i kopparplåt som ärgade, även svart- eller rödmålad plåt var vanligt. I de fall vinden var inredd fanns stora takkupor i höjd med takfoten. De höga taken, den massiva entrédörren och de småspröjsade fönsterrutorna samverkar till upplevelsen av en sluten fasad.

De putsade husen hade under den perioden hade ofta tegelkross blandad i putsen vilket gav en rödbrun fasad. Även grårosa, gråvita och gulvita putsfasader uppfördes. I södra Sverige kom inspirationen från äldre skånsk och dansk arkitektur vilket resulterade i fasader som inte var lika tunga och slutna som i mellersta Sverige. Även villabyggandet påverkades av nationalromantiken och en allmogeinspirerad träarkitektur utvecklades. Exempel på detta är egnahemsområdet i Landala i Göteborg med tunga och mörka trähus. Även Utbynäs villastad är ett exempel på det nationalromantiska villabyggandet.

I en av Utbynäs villastads vackra trävillor från tidigt 1900-tal förmedlar vi just nu den här mycket trivsamma trean. Kicka HÄR:

Vi är intresserade av hur husen såg ut när de byggdes. Därför hämtar vi husets originalritning från Stadsbyggnadskontorets arkiv och skattkammare, som gömmer dessa vackra handgjorda skisser. Hos oss läggs sedan noggrant arbete på att fixa i ordning ritningen, sudda bort märken som tillkommit under tidens gång och räta upp skissen. Den trycks på svenskt papper från anrika Lessebo bruk. Vill du ha en fasadritning av ditt hus (värde 500 kr)?  När man säljer eller köper en bostad så får man en gratis. Det går också bra att köpa en fasadritning från oss till en kostnad av 500 kr. Välkommen att höra av dig. Hör av dig på [email protected]/ostkusten.

År 2020 har varit ett annorlunda år på många sätt. Covid- 19 har varit det stora samtalsämnet och färgat nästan allt. Mycket som tidigare var så självklart är inte längre det. Detta har skapat nya tankar, frågor och insikter. Frågan om hur vi skall leva våra liv, och hur det kommer bli framåt försöker vi resonera kring. Vad blir det nya “normala”? 

På Stadshem har vi klarat oss bra, vi har inte tillhört dem som drabbats hårdast varken sjukdomsmässigt eller företagsekonomiskt. Boendefrågan och vår boendemiljö har blivit än viktigare då vi spenderar mer tid hemma än någonsin.  Vi har i branschen anpassat oss till våra uppdragsgivare, kunder och folkhälsomyndighetens rekommendationer och skött vår verksamhet efter det. Det har fungerat. Jag vill tacka er alla, kunder, samarbetspartners och medarbetare för en fantastisk insats under året. Tillsammans har vi gjort det möjligt för många människor att byta boende i en ansträngd och pressande tid. 

Jag vill önska er alla en fin julhelg och hoppas innerligt att vi skall få ett mer positivt och friskare 2021 bland annat med hjälp av det stundande vaccinet. 

God fortsättning! 

Varma hälsningar 

AnnaCecilia Björk 

Villor från förr

2020 blev som vi alla vet ett speciellt år. Det vi har märkt under året är att vi människor fortfarande behöver flytta. Av olika anledningar behöver vi några gånger, eller många gånger, byta bo. Det ändras inte av en pandemi. En förändring som vi dock noterat, som möjligen kommit i spåren av pandemin, är att intresset för villor har ökat. Trycket på villor och radhus var stort redan innan, men än mer nu och än mer också i kommunerna närmast utanför Göteborg. I en tid av kris söker vi oss spontant tillbaka till trygghet och rötter. Vi vill ha en trädgård, ett gediget hem som kan skydda oss när vindarna viner kring knutarna. Det egna hemmet, den egna borgen.

Under 2020 har vi ihop med Antiquum skapat tre artiklar om villabebyggelse i Göteborg. Dessa ligger till grund för årets almanacka och vi visar gamla bilder på villor och radhus från 1920-talet, 1930-talet och 1960-talet. Även några villaområden som tillkom dessförinnan har smugit sig med (Ekebäck och Landala bland andra). Egnahemsbyggandet föregicks av en tid då många flyttade in till staden och den stora folkförflyttningen skapade bostadsbrist. Det var mot denna bakgrund som Statens byggnadsbyrå 1922 började upprätta typritningar för villor. Egnahemsrörelsen fick fart, villabyggandet ökade och många karakteristiska egnahemsområden växte fram. 1920-talets egnahem finns bland annat i Örgryte, Kungsladugård och Änggården. På 1930-talet slog funkisen igenom och den för tiden enda sammanhållna villaarkitektur finns på Skårsgatan i Örgryte. Bräcke och Fräntorp är exempel på enklare 1930-talsområden så kallade småstugeområden. 1960-talets tidstypiska områden växte fram i Björkekärr, Åkered, Kobbehall i Askim och Prästgårdsängen i Örgryte.

Covid 19 har fått mycket i gungning. Hälsan står i fokus och nya beteendemönster utmanar oss att tänka och agera på nya sätt. Teorier om framtiden florerar. Ingen kan med exakthet veta hur det nya normala i framtiden kommer att te sig. Det vi ser och som händer här och nu är bland annat att många vill byta bostad.

En undersökning hos hemnet har visat att andelen som planerar köpa bostad varit hög under hela delen av 2020 som vi levt med pandemin Covid -19, med en topp nu i september med 44 procent som uppger att man vill byta bostad inom ett halvår. Hemnet har också gjort en fritextanalys och noterat att bostadssökares preferenser, vilka vanligtvis tenderar att vara stabila, ändrats på flera sätt sedan coronapandemin bröt ut. Bland annat är ”uteplats” och ”pool” mer populära än någonsin. Det som toppar sökordslistan är som vanligt ”balkong”, som också den har sett en treprocentig ökning jämfört med förra året. Den absolut största ökningen står dock ”uteplats” för. Den har sett en ökning på 92 procent för bostadsrätter och hela 268 procent för villor – nästan fyra gånger fler sökte alltså efter en uteplats i år jämfört med 2019.

Bostadsmarknaden går för närvarande väldigt starkt med stigande priser för småhus, bostadsrätter och fritidshus. Den osäkerhet hushållen kände i början av pandemin är försvunnen. På Stadshem har vi sedan i somras haft oerhört många spekulanter på våra visningar och många hör spontant av sig till oss och undrar om det finns bostäder som inte ligger upp publikt som man kan få information om. Vi har tack vare vårt specifika kundregister för bostäder i fastigheter byggda innan 1965 för bostadsrätter och 1970 för villor förmedlat fler bostäder än någonsin underhand, det vill säga innan de publicerats officiellt.

Om du har för avsikt att byta bostad inom det närmaste, är vårt råd att gå på många visningar och verkligen känna efter i magen att det känns bra. Ett nytt boende är en stor och oerhört viktig affär för vårt välmående och hälsa. Har du frågor eller vill bolla bostadsfrågor är du alltid välkomna att höra av dig till oss, eller komma förbi någon av våra visningar.

I vårt dagliga arbete med att förmedla äldre bostäder i Göteborg, träffar vi många som undrar över renoveringsdetaljer och vart man hittar tidstypiska detaljer till sin bostad. Byggfabriken är alltid ett säkert kort att tipsa om, de är väldigt duktiga och som oss, riktigt nördigt intresserade av gamla hus och vackra detaljer. De arbetar också kontinuerligt med att från vår gemensamma skatt över gamla byggnadsdetaljer, ta fram dem i nyproduktion. Det gillar vi!

Vi på Stadshem erbjuder i samarbete med Byggfabriken en bokad konsultation i Byggfabrikens butik då du väljer att samarbeta med oss (förmedlingsuppdrag senast 1 november). Oavsett om det är en sekelskifteslägenhet eller funkisvilla, eller något däremellan, så guidar Byggfabriken er gärna mellan färg, knoppar, krokar, kakel, klinker och belysning.

Boka möte med oss här.

I vårt dagliga arbete med att förmedla äldre bostäder i Göteborg, träffar vi många som undrar över renoveringsdetaljer och vart man hittar tidstypiska detaljer till sin bostad. Byggfabriken är alltid ett säkert kort att tipsa om, de är väldigt duktiga och som oss, riktigt nördigt intresserade av gamla hus och vackra detaljer. De arbetar också kontinuerligt med att från vår gemensamma skatt över gamla byggnadsdetaljer, ta fram dem i nyproduktion. Det gillar vi!

Vi på Stadshem erbjuder i samarbete med Byggfabriken en bokad konsultation i Byggfabrikens butik då du väljer att samarbeta med oss (förmedlingsuppdrag senast 1 november). Oavsett om det är en sekelskifteslägenhet eller funkisvilla, eller något däremellan, så guidar Byggfabriken er gärna mellan färg, knoppar, krokar, kakel, klinker och belysning.

Boka möte med oss här.

Vilka är vi på Stadshem? Vi vill säga hej, det här är vi. Vi vill visa och berätta om vårt arbete, visa hur en mäklares vardag ser ut, inifrån. Lite som när Piff och Puff förklarar historien om ”Plutos Christmas Tree”, de hoppar in i tavlan för att berätta, berättar genom att visa. Jag fick följa med och vara bredvid Pierre under en dag. Vi startade i Bagaregården och avslutade i Hovås. Så här var det…

Det är torsdagsmorgon, det är 5 mars 2020, skiner solen över Bagaregården där vi alla eldsjälar på Stadshem träffas för morgonmöte, som vi gör med jämna mellanrum. Vi äter frukost, vi hänger, vi peppar varandra och vi talar om praktiska ting. Det är precis i början av våren, innan corona och väldigt uppsluppen stämning vid frukostbordet.

När mötet är klart åker Pierre och jag tillsammans mot Eklandakontoret. Pierre pratar med en kund i bilen. Man verkligen känner hans intresse och engagemang för kundens process. Kunden vill bolla kring sitt köp av boende och de är just nu med i en budgivning. Pierre berättar att han har många sådana här kunder, där relationen blir lite längre, vilket också passar honom eftersom det är en av hans styrkor, genuint engagemang och mycket service och hjälpsamhet. Kunderna letar hus, Pierre hjälper till där han kan. Han har just nu fler sådana här relationer än vanligt då det är svårare att hitta hus idag, eller i alla fall tar lite längre tid.

 Jag tycker det är fint, och vet att många köpare som saknar det bollplanket, som du utgör för dessa kunder. Hur skapar du denna tillit?

”Jag är öppen redan på första mötet att jag vill hjälpa till. Att jag kan vara ett opartiskt bollplank och jag erbjuder till och med att följa med på visning. Jag satsar mycket på att skapa trygghet i relationen. Då man har en bra relation och gör väldigt mycket för sin kund, då är de nöjda trots att de kanske fått lägga ut sin bostad till försäljning två gånger.”

Då vi kommer fram till Eklandagatan 17, tänder Pierre upp och sätter på kaffe, ”så det finns när de andra kommer.” På detta kontor sitter alla mäklare som arbetar i centrum av Göteborg, det är fem mäklare och när jag frågar om Pierres roll i gruppen blir det att han är ”storbrosan som skämtar och lär oss saker.” Den lilla fina gruppen på Eklandagatan upplevs för en med utomstående ögon, en grupp med hög energi, mycket prat, skratt, pepp och driv. Pierre går ner från ovanvåningen på Eklandagatan 17, där alla mäklare som sitter på centrumkontoret har sina arbetsplatser, och scannar några underlag, nere vid konferensen. De ska in i mappar, för att ansöka om mäklarbild och senare används de även till tillträdet. Den här dagen är en kontorsdag med lite fix samt två möten och en budgivning. En dag där tanken är att hinna ikapp. Även om dagen börjar så, kan mycket hända, speciellt om det är en dag med budgivning. Då kan det bli en sen dag. Mäklaryrket är flexibelt, på gott och på ont.

Hur skulle du säga att ditt mäkleri utvecklats under åren? Mäkleriet i stort?

”Jag uppskattar varje affär mer idag, ej löpande band. Färre affärer och mer tid på varje. Relationer och återkommande kunder. I stort är köparna mer pålästa idag och har koll. Kräver mer av oss som mäklare, vi behöver vara pålästa och på tårna för att inge förtroende. Själv arbetar jag väldigt ambitiöst med mina visningar. För att jag älskar visningar.”

Har du någon grundstruktur för dina dagar eller är du mer spontan?

”Att skapa struktur för mina dagar är något jag blivit bättre på men här finns ändå utvecklingspotential. Samtidigt tycker jag det känns skönt att det får vara så också. Det får flyta ut lite grann. Där jag är starkast är kundkontakten och försäljningsprocessen.”

Vad är det du uppskatta mest med ditt yrke?

”Jag älskar försäljning och kundkontakten, att hjälpa människor med ett av livets största beslut och en av livets största affärer är en väldigt stor ära. Sedan är jag extra glad att vara en del av Stadshem och därigenom få förmånen att endast arbeta med bostäder som jag själv älskar – bostäder i äldre hus med mycket karaktär och charm.

En fin stund i försäljningsprocessen är också för mig, då jag fått bilderna och laddar ner dem till datorn. Jag är väldigt intresserad av bilder och fotografi och jag hade gärna gått en kurs i fotografi.”

Hur kommer det sig att du valde mäkleriet?

”För mig var det en kombination. Jag fick många gånger höra ”varför blir du inte mäklare” och samtidigt hade det sedan 20-årsåldern funnits i bakhuvudet. Vid den tiden var jag trött på att plugga och arbetade med försäljning. Då dök möjligheten upp och jag fick gå en uppdragsutbildning via ett mäklarföretag. Då kändes det självklart!”

Vad ville du jobba med som barn?

”Då ville jag bli världsmästare i motorcross. Jag har idrottat mycket, när jag var 4 år började jag i motorcross. Sedan tränade jag under många år ishockey också. När jag var runt 7 år och hade brutit armen var jag med i tidningen och då sa jag: ”jag ska bli världsmästare”.

Enligt dig, vad utmärker en bra mäklare?

”Jag hade anlitat mig själv! (skratt). Det är väl inte en sak utan många olika detaljer. Viktigaste är att inte låta det bli vardag. Ta affären på allvar och inte tumma på något.”

Vad är dina styrkor som mäklare?

”Viljan att alltid prestera högt och jag har höga krav på mig själv. Jag arbetar bra under press och en annan stryka är att jag kan anpassa mig och läsa av behov hos kunderna.”

Jag vet att du fyller år i november och är skorpion vilka är kända för att vara passionerade. Vad är din passion?

”Man kan säga att jag mer har en vision och den hänger ihop med en dröm om bo i Los Angeles. Så fort jag kommer dit, landar och hoppar in i hyrbilen och åker i väg – då är jag lycklig. Jag gillar klimatet, möjligheterna och atmosfären. Det som drivit mig tidigare i livet är att sätta upp nya mål, kommunicera målen och då folk säger att det är omöjligt, blir jag taggad. Lite så är det med Los Angeles också. Man kan nog utan att överdriva säga att jag är en tävlingsmänniska, förr mer än nu. Tidigare genomsyrade det allt från jobb till sällskapsspel, men jag har mognat i det. Det tar ibland onödig energi och tack vare åldern, och min familj har jag som sagt hittat ett nytt läge. Jag är stolt över den mognaden och jag har min fru att tacka för mycket, jag blir min bästa version med henne. Nu finns det andra värden än att vinna, viktigast nu är vårt barn, Adele.”

Nu är våren här och Byggfabrikens nya katalog! Vi är otroligt glada över vårt nya samarbete med Byggfabriken! Nu har också deras underbara katalog släppts och den kommer finnas att få på våra visningar från och med denna helgen! Välkomna!

I vårt dagliga arbete träffar vi många som undrar över renoveringsdetaljer och vart man hittar tidstypiska detaljer till sin bostad. Byggfabriken är alltid ett säkert kort att tipsa om, de är väldigt duktiga och som oss, riktigt nördigt intresserade av gamla hus och vackra detaljer. De arbetar också kontinuerligt med att från vår gemensamma skatt över gamla byggnadsdetaljer, ta fram dem i nyproduktion. Det gillar vi! Om du inte kikat in på deras hemsida (byggfabriken.com) eller besökt deras butiker, så kan vi varmt rekommendera ett besök. Bara doften i deras butiker gör att man blir lycklig. Här i Göteborg hittar du dem på Olivedalsgatan 19 i Linnésstaden. De finns även i Stockholm och Malmö.

Välkommen på våra visningar och få ditt exemplar av Byggfabrikens nya katalog! Perfekt till vårens små uppdateringar i ditt hem.

I dessa tider vill vi på Stadshem skapa trygghet för dig som kund och för oss själva, för oss alla helt enkelt. Några små men effektiva alternativ kommer göra att vi alla kan känna oss trygga och minimera smittspridning. Vi på Stadshem följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer och följer utvecklingen.

Våra visningar är bokade och vi är bara 2-3 sällskap under samma tid, och vi ber dig därför komma på din utsatta tid och tänka på att hålla avstånd till varandra. Vi välkomnar dig också utan att ta i hand. Vill du komma helt själv, fråga oss så ser vi vad vi kan lösa för dig.

Du som kommer på visning är helt frisk och därför kan vi alla känna oss trygga med att alla som är på visning är friska. Om du kan vara smittbärare ber vi dig att inte komma till visning och istället kontakta mäklaren för att få all information och material om bostaden. Vi kommer hjälpa dig på bästa sätt.

Då vi ses på kundmöten, där vi kommer hem till dig för att ge tips, råd och värdering inför eventuell försäljning, håller vi avståndet till varandra och hälsar på varandra utan att ta i hand. Det finns många nya trevliga och kreativa sätt att säga hej på. Du kan känna dig trygg med att boka ett möte med oss. Vi är alltid helt friska då vi kommer på möte hos dig. Och samma gäller för dig och din familj, du bokar bara möte, då du är helt frisk. Vi kan också ha mötet via videolänk om du önskar det.

När du kommer till något av våra kontor, gäller samma som ovan. Vi håller avståndet och om du inte kan/vill komma in kan vi i vissa fall lösa en fullmakt åt dig. Det är bara att fråga.

Vi tackar dig på förhand för visad hänsyn och eget ansvarstagande.

Våra hjärtan klappar för äldre hus, hem med historia. I bland stöter vi på något som vi gillar lite extra och det vill vi gärna lyfta fram. Vi frågade två av våra mäklare i östra centrum vilka som var deras favoritbostäder under 2019.

Elise favorit: Kvarngärdesgatan 1B

“Det här var en mycket välbevarad bostad, huset har varit hyresrätt till alldeles nyligen. Ingrid Wallberg, som är en utav funkisens frontfigurer i Sverige, har ritat huset. Mycket omsorgsfullt utfört allt från fasadskiss till själva bygget. Fasadskissen innehåller detaljer som buskar och träd. Säljarna hade förståelse och känsla och hade vårdat lägenheten på ett fint sätt. Ett härligt flöde i bostaden och golvet var fint. En känsla av exklusivt danskt, som jag känner mycket för.”

Sandras favorit: Stockholmsgatan 24

“Jag älskade den här bostaden för det fanns så mycket själ kvar i den. Huset är en gammal elstation som för många år sedan gjordes om till lägenheter. De vann då också pris för bästa ombyggnation. De runda fönsterna är så unika och det kändes som en lägenhet tagen ur en film. Det var en go känsla som fanns kvar i lägenheten helt enkelt ”

Vi på Stadshem förmedlar bostäder som vi själva gillar i hjärtat och är därför specialiserade på bostäder i hus byggda innan 1965. I äldre hus finns en naturlig charm, fina och gedigna material och så finns det en känsla som sitter i väggarna. Även om stora delar av marknaden försvinner för oss, är det en så stor tillfredsställelse att få arbeta med bostäder som vi själva blir glada av. Men vi vore inget utan er som ger oss i uppdrag att hjälpa till. Det är ni som gör Stadshem till vad vi är. I Göteborg finns ungefär 760 bostadsföreningar vars hus är byggda innan 1965. Vi vill i årets almanacka lyfta fram några av dessa föreningar, där vi också har fått hjälpa till med förmedlingar genom åren. Dessa föreningar äger fina hus, alla med sin egen historia, och de är belägna i mysiga kvarter. Vår förhoppning är att ni ska känna igen er i bilderna och vi vill också lyfta fram alla bostadsrättsföreningar och dess medlemmar som på ett fantastiskt sätt arbetar med att bevara vackra hus, miljöer och detaljer. Många föreningar väljer byggnadsvårdsmässiga val framför att slänga ut gammalt och sätta in nytt. Fler och fler får upp ögonen för att bevara gedigna hantverksmässiga detaljer, inte minst för att det höjer värdet på bostaden och att det samtidigt är ett mer hållbart sätt att renovera.

De senaste två åren har almanackan haft bilder från Göteborgs centralare och äldre delar, som Inom Vallgraven, Vasastaden och Lorensberg. Årets almanacka tar oss längre ut från stadskärnan, vi ser Gamla Masthugget, Majorna, Kungsladugård, Norra Guldheden och Bagaregården. Vi kommer samtidigt fram något i tid, husen är byggda kring förra sekelskiftet och fram till 1940-talet. I många av områdena dominerar en typ av hus som verkligen är karakteristiska för dessa områden i Göteborg, landshövdingehusen. Det var i Göteborg det första lands- hövdingehuset byggdes, redan 1876 och det var kvarteret Ananasen i södra Annedal. Med tiden kom landshövdingehuslägenheterna att bli arbetarbostaden framför alla andra i Göteborg. Vid början av 1940-talet bodde nästan hälften av alla göteborgare i ett landshövdingehus.

Öppet hus – glögg och utdelning av almanackor.
Onsdag 11 december 17-19, välkommen!

Vi på Stadshem önskar er alla ett fantastiskt 2020!

Vi är intresserade av byggnadsvård och önskar att fler får upp ögonen för hur många fördelar byggnadsvård har; den fina känslan i gedigna material, du kan skapa ett högra värde på din bostad om du renoverar byggnadsvårdsmässigt och inte minst att det är ett mycket mer hållbart renoveringssätt.

Som medlem i föreningen får du tillgång till Sveriges största nätverk för byggnadsvård. Du får del av allt från energispartips, renoveringsråd och experthjälp till medlemsrabatter i nästan alla av landets byggnadsvårdsbutiker. Dessutom får du deras omtyckta medlemsmagasin Byggnadskultur fyra gånger om året och löpande inbjudningar till kurser, läger, visningar och seminarier. Man kan också ställa sina renoveringsfrågor på deras hemsida eller leta i gamla trådar. När man vänder sig till Byggnadsvårdsföreningen med frågor får man ofta hjälp på ett trevligt och engagerat sätt. En värdefull aktör med stort kunnande vars värdegrund vi delar. Vi hoppas du ska få fin hjälp från dem på din hus/bostadsresa.

Anlita oss före den 30 november och vi bjuder på ett årsmedlemskap i Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Länk till Svenska byggnadsvårdsföreningen: https://byggnadsvard.se/

Vi på Stadshem har nu för andra gången fått chansen att förmedla en bostad i det helt unika experimenthuset på Berggrensgatan i Örgryte. Eftersom huset är något utöver det vanliga var vi extra nyfikna och fick en pratstund med säljarna Malin och Daniel.

”Sven-Olof Asplund, som lät bygga experimenthuset 1955, var i botten konstruktör och det avspeglas på materialexperimenten och materialsammanfogningarna. Resultatet blev ett flexibelt hus, ett hus att förstå och komma nära. Utav de som bott i föreningen och som tagit huset till sitt hjärta och försöker förvalta Asplunds tankar vidare in i vår tid, hittar vi framförallt många arkitekter” säger säljarna till lägenheten på Berggrensgatan 14 A. De fortsätter: ”Det vi själva föll för när vi köpte, var möjligheterna att ändra rumsligt som man vill, närheten till ute, både visuellt och fysiskt, och känslan av att gå på marmorgolvet. Lite som att gå barfota på klippor på sommaren”.

Vad är det som gör huset på Berggrensvägen så unikt?
Byggnaden, som stod färdig 1955, är slutprodukten av en lång serie experiment som utförts av professor och byggnadsingenjör Sven Olof Asplund, som även var konstruktör till Älvsborgsbron såväl som Kaknästornet. Huset har varit mycket omskrivet i olika sammanhang, med rätta eftersom när det byggdes 1955, testades många lösningar för första gången. Detta var ett helt nytt sätt att bygga. Ledord i projektet känns som flexibilitet, logik och underhållsfritt. Det skulle vara möjligt att ändra efter livets olika behov, säger Daniel.

Vem var arkitekten?
Sven Olof Asplund var ursprungsarkitekten, som till yrket egentligen inte var arkitekt utan professor i konstruktion på Chalmers. Han var också intresserad av datorer och köpte in Chalmers första dator själv då han inte fick gehör för att det var en bra grej att ha. Asplund, var också barndomsvän till min morfar, vilket gör att vi känner en starkare anknytning, säger Malin.

Vilka material användes?
Grundtanken var att det skulle vara underhållsfritt. Därav väggbeklädnad i aluminium, plåttak och fönster i teak. Taket är fribärande och alla väggelement kan således flyttas för att göra om lägenheten och rumsfördelningens efter ens egna behov. Det är marmorgolv i hela bostaden med vattenburen golvvärme. Längs ytterväggarna går en kulvert täckt med ekgolv som lätt lyfts upp om man behöver komma åt ledningar och rör.

När blev huset bostadsrättsförening?
Hasse Fridell, som var initiativtagare till det första medarbetarägda arkitektkontoret, kände att han i huset på Berggrensgatan kunde bygga upp en bostadsrättsförening med samma anda. Tillsammans med familjen och vännen Sören Mannheimers familj startade de Brf Hummern på 1980-talet. Då utformades varje boende sin del utefter sina egna behov. Därför är de individuella lägenheter, men med öppenhet mellan kök och vardagsrum och kontakt med trädgården som gemensamt fokus. Vi som har bott i huset har gemensamt att vi har haft respekt för ursprungstankarna om material och form. Trädgården har vi gemensamt och de små uterum vi gjort till våra egna ska ändå kännas välkomnande för andra att ta del av. Vår fantastiska magnolia har skötts om av samma person i 25 år. Föreningen i dag består av varje familj som bor här och alla är med och bestämmer hur föreningen ska skötas och hur vi planerar för framtiden.

Vad uppskattar ni mest med huset?
Vi älskar att huset har en så tydlig historia, och att materialen får tala för sig själva. Vi uppskattar också den lilla föreningens gemenskap, med möjligheten att leva hållbart och att dela på krattor, gräsklippare och snöskyfflar. Man känner sig trygg när det lyser i grannens fönster när det är mörkt och man är ensam hemma. Vi delar på äpplen, fläder och körsbär från våra gemensamma träd, men vi har också möjlighet att plantera egna växter. Livet är väldigt enkelt här, avslutar Daniel och Malin.

Länk till annonsen här.

Vi har nu nöjet att förmedla en öppen, ljus och luftig tvårumslägenhet i före detta Renströmska sjukhuset. Här kan ni läsa om sjukhusets över hundraåriga historia, och längst ner i artikeln finns en länk till bostaden.

Under 1800-talets andra hälft skedde en snabb industrialisering av Sverige. Stora fabriker uppfördes, och de större städernas befolkningar växte med rasande fart. Samhället präglades av en framtidstro, men i kölvattnet av förändringarna kom även en hel del problem. Inte minst spred sig sjukdomar i de allt trängre stadsmiljöerna.

Lungtuberkulos

En sådan sjukdom var lungtuberkulos som enligt tidens medicinska expertis skulle botas genom en ordination av frisk luft. Lungsjukhus, så kallade sanatorium, byggdes utanför städerna där luften var betydligt renare. I Göteborg riktades blickarna mot gården Kålltorps lantliga utmark som bedömdes vara idealiskt för ett dylikt sjukhus.

Finansiering

Detta var före den moderna välfärdsstatens genombrott, och de offentliga kassorna man hade att tillgå var inte stora. Medel till större projekt såsom uppförandet av sjukhus hämtades istället från fonder. Vid sekelskiftet var den största av dessa fonder den så kallade Renströmska utdelningsfonden. Sven Renström var en förmögen grosshandlare som testamenterat ett belopp av 1 miljon riksdaler silvermynt till Göteborgs stad. 1903 beslutade stadsfullmäktige att fonden skulle bidra med 300 000 kr för byggandet av det sjukhus som kom att föräras med välgörarens namn. Det fanns dock komplikationer. I testamentet stod det föreskrivet att pengarna endast fick användas för projekt inom stadens gränser, och gården Kålltorp var en del av Örgryte socken. Lösningen blev att köpa gården med egendomar av dess ägare major Claes Silverstolpe för att sålunda kunna inkorporera den med staden.

Arkitekten

1909 kunde äntligen Renströmska sjukhuset börja byggas, och det blev en ståtlig stenbyggnad som andas tidens monumentala nationalromantik. Ritningarna gjordes av arkitekt Ernst Torulf som dessförinnan bland annat ritat Göteborgs högskola, Piteås stadshus och de vackra vattentornen i de västgötska städerna Skara och Lidköping. 1913 stod det mesta färdigt, och sjukhusets huvudbyggnad kunde öppnas. Utöver huvudbyggnaden uppfördes även paviljonger, portvaktarstuga, läkarvilla, sysslomanshus med mera. I den natursköna parken kunde tuberkulossjuka patienter ta promenader eller sitta i tjocka kläder och andas in den friska luften.

Tack vare allt bättre behandlingsmetoder och att man lyckades ta fram ett effektivt vaccin var tuberkulos vid mitten av 1900-talet inte länge en folksjukdom i Sverige. För Renströmska sjukhuset innebar denna utveckling en möjlighet till att även kunna vårda patienter med andra hjärt- och lungsjukdomar, en verksamhet som först 1995 flyttades över till Sahlgrenska. Efter att ha stått tom några år övertogs byggnaden av Göteborgs stad, och 2008 påbörjades ombyggnaden till bostadsrätter.

Länk till bostaden finns här.

Wärdshuset Spinnaren i Rydal är byggt 1853 och är i gott skick. Huset är 520 kvm i två plan och det tillkommer en källare på 260 kvm och en vind som är lika stor. Försäljningen avser fastigheten. Värdshuset ligger i den anrika och naturskönt belägna bruksorten Rydal och är väldigt omtyckt. Fastigheten har totalt 13 rum fördelade på 520 kvm och det tillkommer ca 200 kvm vind och 250 kvm källare. Idag är Wärdshuset väl inarbetad och lönsam rörelse med god omsättning och gott renommé.

Se annonsen i sin helhet här.

Spinnaren Wärdshus uppfördes troligtvis 1853 som bostadshus för Sven Ericson, grundaren av Rydals bomullsspinneri. Husets formspråk andas 1800-talets klassicism, och de ursprungliga flyglarna användes som bostäder för spinneriets tjänstemän. Med sitt för tiden moderna spinneri kom Rydal att bli ett centrum för industrialismens Sverige, och här har bland annat nymodigheter som vattenkraftverk och elektrisk inomhusbelysning introducerades. Rydals bruksmiljö är välbevarad och räknas som ett viktigt minnesmärke över industrialismens genombrott.

Spinneriverksamheten pågick fram till 2004 och idag är den fantastiska maskinbyggnaden, som ligger mitt emot värdshuset, ett högklassigt museum som visar upp Rydals historia och hur maskinerna sköttes. Det är en populär sevärdhet och museet, med kompletterande vandringsutställningar i närområdet, lockar mellan 10 000 och 13 000 besökare per år. Spinneribyggnaden har också moderna och mycket fräscha konferensytor som kan hyras genom Marks kommun. Äter och sover gör konferensgästerna naturligtvis på värdshuset.

Värdshuset, ett ståtligt och välbevarat 1800-talshus som tidigare var brukets disponentvilla, består av reception, ett nyrenoverat kök, tre matsalar, fem mysiga gästrum och en cirka 130 kvm stor lägenhet om fyra rum och kök. Lägenheten passar perfekt som permanentbostad för krögarna, som tack vare den omedelbara närheten till jobbet kan ha generösa öppettider. Värdshusrörelsen startades för femtio år sedan och har flera större kunder, inte minst företag som förlagt sina konferenser, julbord, bröllop med mera här. Förutsättningarna är utmärkta, och under de tretton åren med nuvarande ägare har lönsamheten varit mycket god.

Rydal ligger i en naturskön byggd med massor av fina vandrings- och vattenleder. Bygden har flera sjöar och Viskan, som rinner förbi strax utanför värdshuset, sätter sin prägel på miljön. I centralorten Kinna, bara fem kilometer från Rydal, hittar man en mycket fin golfbana. Läget är det bästa tänkbara, och samtidigt som det lantliga lugnet är påtagligt tar man sig snabbt hit med bil från Landvetters flygplats (35 minuter) och städer såsom Borås (20 minuter), Varberg (35 minuter) Göteborg (45 minuter) och Jönköping (60 minuter).

Du har säkert hört uttrycket ”Det sitter i detaljerna”, något som verkligen stämmer när det gäller byggnadsvård. I denna artikel berättar Johanna Roos, byggnadsantikvarie vid Antiquum, om små men viktiga detaljer i en byggnad – nämligen det som vanligtvis kallas för byggnadsbeslag, eller kort och gott beslag. Det handlar om gångjärn, dörrtrycken, lås, nyckelskyltar, fönsterhaspar och andra detaljer som är viktiga för en byggnads karaktär.

En byggnads själ, eller i vart fall dess karaktär, sitter ofta dess många små detaljer. Äldre byggnader präglas ofta av en stor omsorg om detaljerna – dörrtrycket var inte bara en funktion utan även en dekorativ del av dörrbladet och i många fall även en statussymbol. Dessa detaljer är givetvis viktiga att värna. Om de äldre dörrarnas handsmidda trycken, det gamla kammarlåset eller fönstrens hörnjärn okänsligt plockas bort försvinner också en del av husets charm och kulturhistoriska värde. Byggnadsbeslagen fungerar även som historiska dokument som kan berätta mycket för oss om en byggnads ålder och användning – t ex kan gångjärn hjälpa oss att datera en spegeldörr.

Byggnadsbeslagens stilhistoriska utveckling

En stad i Sverige utmärker sig när det gäller beslag – nämligen Eskilstuna. Här startade redan på 1600-talet en manufakturverksamhet inom järn- och metallförädling. När Sverige industrialiseras vid mitten av 1800-talet låg Eskilstuna med sina många metallfabriker i framkant när det gällde beslagstillverkning och de kom att vara centrum för beslagstillverkning långt in i modern tid.

Hur våra beslag har sett ut har varierat kraftigt över tid. Till en början var de handsmidda hantverksprodukter av järn som kunde få sinnrika former. Under 1800-talet introducerades det fabrikstillverkade beslagssmidet. Det var även vid denna tid som gjutjärnet och andra metaller som mässing och zink började användas. Med början på 1800-talet, och framför allt under 1900-talet, kom beslagen att standardiseras och massproduceras, vilket gjorde att de lokala skillnaderna kom att suddas ut. Under hela 1900-talet skedde en gradvis förenkling av beslagens utformning. Nedan tecknas översiktligt byggnadsbeslagens stilhistoriska utveckling.

Dörrens gångjärn

En av de små detaljer som skvallrar om ett dörrblads ålder är dess gångjärn. Vår allra äldsta typ av dörrgångjärn är det sk bandgångjärnet, vilket användes på vår äldsta dörrtyp – bräddörren. Bandgångjärnen är långa och smala och löper över bräddörrarnas hela bredd. Förutom sin huvudsakliga uppgift att hänga upp dörren höll bandgångjärnet även samman dörrarnas stomme av vertikala brädor. I äldre kyrkor kunde bandgångjärn ges en överdådig utformning, men det vanligaste var ändå enkla, raka bandgångjärn med hjärt- eller lökformat avslut.

När de sk spegeldörrarna introducerades under 1500-1600-talen ersattes bandgångjärnen av S-formiga gångjärn, sk bockhornsbeslag, eller av sk plattgångjärn. Denna typ av gångjärn kom att vara förhärskande under hela 1700-talet. Gångjärnen var placerade på utsidan av dörren och tillverkades i vackra, snirkliga och fantasifulla former – det är inte för inte som 1700-talets plattgångjärn ibland kallas för pepparkaksbeslag. Beslagen målades vanligtvis i samma färg som dörrbladet. Under 1700-talet började även det sk franska gångjärnet att tas i bruk. Det var ett gångjärn som fälldes in i dörren och som ofta försågs med profilerade sänksmidda knoppar som utsmyckning. Knopparna kunde ges en omsorgsfull utformning och det förekom en stor mängd utföranden.

Kring sekelskiftet 1800 kom stolpgångjärnet, ett gångjärn som liknar dagens gångjärn. De hade profilerade gångjärnstappar tillverkade i sänksmide, men jämfört med 1700-talets knoppar var de nu enklare till sitt utförande. Runda, koniska eller ekollonformade knoppar var vanliga ett stycke in på 1900-talet. Även stolpgångjärnen handsmiddes länge, det var först kring 1800-talets mitt som tillverkningen blev industriell. Det var även vid denna tid som gångjärn av mässing började tillverkas. Dagens typ av dörrgångjärn, som fästs i dörrens bakkant, introducerades under 1800-talets senare del.

Från och med funktionalismens genombrott på 1930-talet har formen på dörrens gångjärn succesivt förenklats och den fina detaljen har utvecklats från något som ursprungligen hade både en dekorativ och bärande funktion till något renodlat funktionellt.

Dörrtrycken

Under årens lopp har dörrens handtag, dess trycken, utformats på en mängd olika vis – från enkla smidda draghandtag på 1600-talet till det sena 1800-talets formrika trycken i mässing och äldelträ. Deras utformning har påverkats av både funktion och av rådande stilideal. De har också tillverkats av en mängd olika material så som trä, gjutjärn, mässing, brons, stål, bakelit och plast.
Dörrhandtag från 1600-talet var ofta enkla, men vackert utformade. De kunde vara utformade som smidda draghandtag eller som runda vred/knoppar, antingen av trä eller smidesjärn. På 1700-talet blev äggformade dörrvred tillverkade av smidesjärn vanliga. De smidda draghandtagen kom även de att leva kvar under hela 1700-talet och kunde nu även ges en klassicerande utformning med en dekor av t ex franska liljor.
Under 1800-talets början var det vanligt med dörrtycken som tillverkades av gjutjärn med ett grepp av äldelträ. Det var även under detta århundrade som det sk posthornstrycket introducerades. Under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början var mässingsgjutning den vanligaste tillverkningsmetoden för dörrtrycken. Mässingstryckena försågs ofta med grepp av ädelträ eller av betsat trä. Tryckena var vanligtvis konformade och avslutades av en profilerad knopp. Även päronformade trycken var populärt. Jämfört med idag var tryckena ofta väsentligt kortare. Metalldelarna kunde utformas i många olika varianter – från enkla former till konstfullt ornamenterade med dekor i relief. Nyckelskyltarna var ofta runda och försedda med en kläpp för själva nyckelhålet.
Vid sekelskiftet 1900 tillverkades dörrtrycken ofta i mässing och i jugendstilens mjuka och böljande former. Oftast köptes standardtrycken från låsfabriker, men fortfarande förekom specialritade trycken i finare miljöer. Långskylar blev vanliga nu, men även runda nyckelskyltar under trycket förekom. Eftersom obehandlad mässing mörknar när den oxiderar blev det kring 1900 vanligt att man förnicklade metallen – något som kom att bli mycket populärt. Det karaktäristiska posthornstrycket kom åter på modet under 1920-talet, antingen i obehandlad eller förnicklad mässing. Nu introducerades även ett spolformat trycke med hylsa av svartmålat trä, vilket blev mycket populärt.

På 1930-talet blev dörrtryckena enkelt och funktionellt utformade. Innerdörrarna gavs antingen dörrtrycken med separat nyckelskylt eller långskylt. Tryckena utformades av förnicklat stål och var ibland klädda med en hylsa av bakelit. Det förekom både raka och lätt svängda trycken. På 1950-60-talen utformades trycken ofta av stål med handtag klädda med en rak hylsa av trä eller plast. Trycken av mässing kunde också förekomma, men började bli ovanliga. På 1970-talet introducerades helgjutna plasttrycken i en mängt olika kulörer.

Lås och nyckelskyltar

Liksom gångjärnen kan även utformningen av ett dörrblads lås avslöja dess ålder. Under årens lopp har det förekommit en rad olika typer av lås. En av många äldre låskonstruktioner är det s k stocklåset där en regel byggts in i ett trästycke och sedan täckts med tunn järnplåt. Ytterligare en ålderdomlig låstyp är det s k fällbomslåset. Där påverkas kolven av en fjäder som smäller igen när nyckeln vrids om. Även det s k smällelåset var vanligt i äldre tider. Låset har fått sitt namn på grund av att det är försett med snedskuren kolv som smäller igen i slutblecket när dörren stängs. Dessa äldre låstyper var vanliga från medeltiden och en bra bit in på 1800-talet. Med tiden uppstod ett önskemål om att dölja låskonstruktionen och att göra hela låset lite nättare, vilket blev bakgrunden till låstypen Kammarlås som introducerades på 1700-talet. Kammarlåset var utanpåliggande på insidan av dörren, där det ofta fanns ett enkelt vred, och på andra sidan reglerades det med en nyckel. Vid 1800-talets mitt introducerades instickslåset, vilka var infällda i dörren. Dessa kom succesivt att ersätta kammarlåset.

Fönsterbeslag

Att fönstren är av stor betydelse för en byggnads karaktär finns det idag en stor medvetenhet om. Men kanske finns det inte en lika stor förståelse för fönsterbeslagens betydelse för hur vi upplever fönstren. Fönsterbeslagen är förstås tekniskt nödvändiga för att fönstren ska kunna öppnas och stängas, men de har också stor betydelse för fönstrets karaktär. Att tex byta handsmidda hörngångjärn från 1700-talet mot moderna standardbeslag berövar fönstret sin ursprungliga charm.

Fönstren i vanliga hem var fram till åtminstone senare hälften av 1700-talet oftast fasta, dvs de saknade gångjärn och gick inte att öppna. När fönstren började förses med gångjärn var dessa utanpåliggande och utgjordes oftas av hörngångjärn med stjärthakar, där hörnjärnen även hade till uppgift att stabilisera och hålla samman fönsterbågen. Med tiden, och i tak med att fönstren blev tyngre, kom de utanpåliggande gångjärnen att ersättas av sk stolp- och stapelgångjärn, men hörnjärnen med sin stabiliserande funktion kom att leva kvar en bit in på 1900-talet.

Till en början var fönsterbeslagen smidda, men hur de såg ut har varierat över tid och över landet. 1700-talets hörnjärn och hörngångjärn var ofta formrikt utformade med näbblikanande spetsar eller fantasifulla former medan 1800-talets beslag var mer strikta och ofta enkelt avrundade. Vid mitten av 1800-talet, när verkstadsindustrin vuxit sig stark, introducerades plåtstansade hörnjärn. Så småningom introducerades också gjutna och formpressade beslag.

1700-talets handsmidda stolpgångjärn hade vackert och sinnrikt profilerade gängjärnstappar tillverkade av sänksmide. 1800-talets stolp- och stapelgångjärn gavs en enklare form med knoppar som var formade som en rund kula. Med tiden fick gångjärnets knopp en mer konisk form – en form som kom att hänga kvar långt in på 1900-talet tillsammans med knoppar som var formade som ekollon.

När de kopplade fönstren introducerades i slutet av 1800-talet tillkom koppelbeslag mellan fönsterbågarna i form av infällda hakar. Inåtgående fönster utan mittpost, sk mötesbågar vilka var populära i början av 1900-talet, medförde en spanjolett som stängningsbeslag. Kring 1900-talets mitt kom gångjärnens form att förenklas och dess dekorativa aspekt försvann i standardsortimentet.

Även fönstrets haspar och hakar har sett olika ut under olika tider. Fram till 1900-talets mitt var de utanpåliggande. Haspen är den äldsta formen av stängningsbeslag och har funnits i flera hundra år med olika utformning. De äldsta var små och handsmidda och fästes med sk märlor. Fönsterhaspen kom under 1900-talet att ersättas med vred eller excenterhake (en avancerad form av hasp som drar fönsterbågen mot karmen). De tillverkades ofta av mässing och kunde vara obehandlade eller förnicklade. På 1960–70-talen började fönstervred och andra typer av fönsterbeslag att tillverkas av plast. De flesta nytillverkade fönster är idag försedda med s k spanjolettlås. Denna låstyp regleras med ett handtag som låser fönsterbågen i karmens sida och i dess ovan- och underkant. Denna typ av fönsterbeslag kan lätt ge ett grovt och förenklat uttryck i en äldre byggnad.

Ta hand om detaljerna

Bor du i en äldre byggnad med bevarade originalbeslag? Var då rädd om dem. De är historiska stämningshöjare som bidrar till hemmets trivsel samtidigt som de fungerar som historiska dokument som berättar om gångna tider. Vid okänsliga renoveringar under 1900-talets andra hälft kom mycket av våra äldre byggnaders ursprungliga beslag att bytas ut och ersättas av moderna, standardiserade beslag utan detaljomsorg. Detta har berövat många äldre byggnader sin charm. Men sedan intresset för byggnadsvård har ökat har också intresset för äldre och hantverksmässigt tillverkade beslag ökat. Fler och fler förstår värdet av att bevara de små detaljerna och att vid renovering vända sig till en smed för att få en kopia av ett förlorat gångjärn eller dörrhandtag. Utbudet av nytillverkade kopior har också ökat hos byggnadsvårdsbutikerna. Att specialtillverka beslag är givetvis fullt möjligt, men mest varsamt är såklart att återanvända och vårda de äldre beslagen om dessa finns kvar.

Exempel på var du hittar nytillverkade beslag i tidstypisk stil

Idag tillverkar och säljer flera byggnadsvårdsbutiker beslag som är utformade som kopior efter förlagor från framförallt sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I Eskilstuna lever beslagstraditionen vidare genom företaget Eskilstuna kulturbeslag, vilka tillverkar dörr- och fönsterbeslag efter gamla förebilder. Även t ex Byggfabriken och Gysinge tillverkar och säljer beslag efter äldre förlagor. Om du behöver komplettera din dörr eller ditt fönster med tidstypiska belag, tänk då på att det är viktigt att du väljer ett beslag som rent tidsmässigt hör samman med fönstret/dörren. Att sätta ett kraftigt ornamenterat 1800-talstrycke på ett spegeldörrblad från 1920-talet kan te sig lika märkligt som att sätta ett funkistrycke på en 1700-talsdörr. Känner du dig osäker kan det vara en god idé att konsultera en byggnadsantikvarie.

Johanna Roos, Bebyggelseantikvarie vid Antiquum AB

Det hör inte till vanligheterna att en stor 1960-talsvåning belägen högt upp på Norra Guldheden finns ute till försäljning. Vi på Stadshem är väldigt glada att få förmedla bostaden och ville gärna få en extra pratstund med säljarna Sara och Gustav för att få veta mer om detta unika och speciella boende. 1960-tal och en stor våning på Norra Guldheden låter, som nämnts, inte bekant och det har med all säkerhet att göra med att det är det enda 1960-talshuset i stadsdelen jämte att de stora våningarna och charmen gör att man kan och vill bo kvar länge.

Den här fastigheten var byggherre Ernst Järnfelts sista verk och därför ville han bara använda högklassiga material såsom teak och italiensk marmor. När huset, som ritades av arkitekt Kjell Ödeen, stod färdigt var hyrorna här de högsta i hela Göteborg. Inte minst tack vare att bostäderna var inredda med en mängd detaljer som normalt inte fanns ens i de mest påkostade våningarna inne i stan. Byggherre Järnfelt flyttade själv in med sin familj i lägenheten högst upp i huset.

Sara och Gustav, vad var det ni föll för när ni köpte våningen på Reutersgatan 4?
Hösten 2014 bodde vi och vår son, då nyss fyllda två år, i en mindre funkisvilla i Skövde. Vi hade sedan en tid funderat på att flytta till Gustavs uppväxtstad Göteborg. Vi var ganska öppna för olika boendeformer men också inställda på att det skulle ta ett tag att hitta rätt. Eftersom vi båda arbetar som läkare, letade vi i första hand efter boende på rimligt avstånd från Sahlgrenska sjukhuset.
En helg i oktober var vi på besök hos Gustavs föräldrar här i Göteborg. Vi hade bara tittat på ett radhus och en lägenhet innan vi tog en snabb titt på den här lägenheten en söndagseftermiddag, strax innan tåget hem till Skövde skulle gå. Vi visste efter 30 sekunder att det var här vi skulle bo. Eftersom lägenheten vid tillfället var obebodd, var den ganska sparsamt möblerad och i behov av viss renovering. Med de ljuvligt stora fönsterpartierna och de gedigna och påkostade materialen – marmor, koppar, tegel och massivt trä – hade lägenheten världens potential! Att lägenheten dessutom är helt insynsbefriad, härligt tyst och liksom upphöjd ovan stadens brus, samtidigt som den har ett fantastiskt läge med närhet till allt, inte minst till goda kommunikationer via Wavrinskys plats, avgjorde saken.

Ert hus är byggt 1963, det enda 1960-talshuset på Norra Guldheden. Vad ser ni som 1960-talsarkitekturens styrkor?
I sin bästa form är 1960-talsarkitekturen rymlig och stram men samtidigt varm och inkluderande. De flesta har väl sett den utomordentliga TV-serien ”Vår tid är nu”? Där har Tova Magnussons karaktär, politikern Britt Gahn, ett fantastiskt hem med tidstypisk form och inredning. Vem vill inte bli hembjuden dit på middag?

Norra Guldheden blev en av Sveriges första så kallade grannskapsenheter, man ville skapa en vi-känsla. Hur skulle ni säga att grannskapskänslan är?
Vid Guldhedstorget finns närbutik och annan kommersiell service, såsom sushirestaurang, fruktaffär och blomsterhandel, medan det vid Dr Fries torg finns ett fint bibliotek, ett litet apotek m.m. Vi upplever Guldheden som en liten ”stad i staden” eftersom det är en relativt välavgränsad stadsdel med en egen identitet. Grannskapskänslan här är fortfarande stark och den har en positiv klang.

Vad har ni för tankar kopplat till folkhemsdrömmen, i vars anda en stor del av Guldheden kom till?
Det är lätt att förstå att Guldheden byggdes utifrån idén om att alla människor ska bo bra och på den plats där de lever kunna tillfredsställa såväl sociala som materiella behov. Det faktum att de flesta bostäder i området utgörs av två- och trerumslägenheter avspeglar tanken om att detta var den standard man från politiskt håll bedömde att många familjer behövde. Så vitt vi vet är det bara i vårt hus som lägenheter med mer än fyra rum och kök återfinns på Norra Guldheden.

Finns det något inom arkitektur, boende och byggnadsvård ni vurmar lite extra för?
Generellt är vi båda svaga för allt som lyckas kombinera tilltalande estetik med god funktion. Vi faller för boenden med historia och karaktär, samtidigt som vi inte vill leva i ett museum. Varsam anpassning till de boendes aktuella behov är en nödvändighet för att platsen ska leva och inte bara vara skådebröd. Sara är förtjust i äldre porslin och keramik, medan Gustav faller pladask för gamla fina fönster.

Vad blir er nästa boendeform?
Efter att vi fick vårt tredje barn i maj förra året började vi, med viss sorg i hjärtat, känna att vi var på väg att växa ur lägenheten. Skulle gästrummet nu bli ännu ett barnrum? Saras föräldrar bor en bit härifrån och när de, eller andra mer långväga gäster, kommer och hälsar på finns behov av extra sovplatser. Dessutom har längtan efter en trädgård sakta smugit sig på. Nästa boende blir en stor 1960-talsvilla med både trädgård och gott om plats för övernattande gäster. Vi kan inte släppa taget om 1960-talet!

Länk till bostadsannonsen här

Vi förmedlar nu en enrumslägenhet i den underbara bostadsrättsföreningen Ankarhuset Nya Varvet. Ett speciellt boende i flera avseenden. Förutom att huset är väldigt fint arkitektoniskt sett så finns även en intressant historia. Nedan kan ni läsa lite om detta och längst ner i artikeln finns en länk till bostaden som nu är till salu.

Ankarhuset byggdes mellan 1805 och 1813 som ett värdigt officershus för Nya Varvets örlogshamn. Under den här perioden pågick Napoleonkrigen på kontinenten, och som ett led i Sveriges upprustning lät kung Gustav IV Adolf 1801 godkänna en moderinseringsplan för detta marint viktiga område. Örlogshamnens anor går tillbaka till början av 1700-talet men efter den danske viceamiralen Peter Tordenskjolds härjningar 1719, det vill säga vid slutfasen av Stora nordiska kriget, hade området mest använts som förtöjningsplats.

Efter Napoleons öde beseglats vid Waterloo lugnade det ner sig på kontinenten, vilket resulterade i en nedtrappning av Nya Varvet som örlogshamn. 1870 överläts området till Fångvårdsstyrelsen för att användas som fängelse. Emellertid kom oroligheterna under unionsupplösningen med Norge 1905 att ånyo ge området en militär betydelse, och under de två världskrigen skedde ytterligare ökningar av den militära verksamheten. Området var i marinens ägo fram till 1985 då det efter ett riksdagsbeslut såldes till civila intressen. Eftersom de flesta byggnader minnesförklarades 1935 har området dock fått behålla sin gammaldags prägel. En av dessa byggnader är Ankarhuset som renoverades och blev ett bostadshus i samband med att Bostadsrättsföreningen Ankarhuset Nya Varvet bildades 1985.

Länken till bostadsannonsen finner ni här

Hej Jonas och Janne! Ni har varit med oss sedan starten i september 2006. Det är vi oerhört glada och tacksamma för. Tillsammans har vi vuxit till att bli en av de största aktörerna i centrala Göteborg. En rolig resa som gjorts synlig av många vackra och inspirerande bilder. Eftersom vi på Stadshem ofta får höra att våra bilder sticker ut, vill vi lyfta fram er som står bakom kameran.

-Vad tror ni det beror på att vi lyckats hänga ihop i hela 12 år nu?
Janne – Jag skulle säga att vi fått det de rätta förutsättningarna. Jonas – Ni på Stadshem är lyhörda och förstående, sen är alla så trevliga också. Det känns aldrig påtvunget, vi får göra på vårt sätt, ni litar på vår kunskap, och lägger er i bara lagom mycket hehe. Jonas –  Dessutom är det alltid så fina hem vi får möjlighet att fota.

-Ni har fotograferat bostäder åt mäklare i många år. Om ni inte var först så var ni bland de första i Sverige i den nischen. Hur länge är det egentligen?
Vi började runt 2004, så i år är det 15 år. 15-årsjubileum!

-Vad har hänt med mäklarfotot under dessa år?
Jonas- Förväntningarna är mycket högre idag. Tidigare dokumenterade vi en bostad, men idag vill man tillföra en känsla. Det är skapande verksamhet. Bilderna måste vara lika bra som kommersiella bilder, i inredningsmagasin exempelvis. Janne –  Idag försöker vi ge varje lägenhet ett eget uttryck och det finns en tanke bakom varje enskild bild. Det är nästan alltid olika förutsättningar vad gäller fönsters ljusinsläpp, väderstreck och väder. Ljuset är alltid unikt och det förhåller vi oss till och använder oss av. Det i sig är en stor inspirationskälla för oss, att komma in i en bostad, se och skapa från de specifika förutsättningarna just vid detta tillfälle.

Att fotografera någons hem kan innebära lite annorlunda situationer, är det något fototillfälle ni inte glömmer under de här åren?
Jonas – Det har hänt några gånger att man har väckt kunder när man ska fota och möts av någon i kalsonger. Men det var längesedan nu, idag har folk förberett sig. Jag tror man förstått hur viktigt det är med fina foton. Janne – Jag skulle fota en underbar 97-årig kvinnas lägenhet. Två från hemtjänsten var där och samtidigt var det inbokat städning av lägenheten av städfirma och jag skulle göra mitt jobb med att fota lägenheten. Allt på 2 rum och kök. Det var en pärs, haha.

-Sista frågan – Vad är det som utmärker en skicklig fotograf?
Jonas – Att alltid göra det bästa av situationen. Ibland när man fotar bostäder är det mörkt och det regnar. Då gäller det att tänka till för att få till en go känsla ändå. Janne – Man behöver ha ett bildseende och det är viktigt att kunna tekniken och ha bra verktyg. Också erfarenhet och en gnista talang skulle vi säga är viktiga ingredienser.

SÅ VAR DET DÅ – är temat för 2019 års almanacka. 13:e gången i ordningen är den mer populär än någonsin. Det är först till kvarn och den finns att hämta på något av våra tre kontor. Alla får varsitt exemplar gratis och önskar man fler så kostar de 50 kr/st. Hela summan skänks till Ung Cancers verksamhet. Våra kontor är belägna med adresserna: Stockholmsgatan 5, Allmänna vägen 13 samt Eklandagatan 17.

I årets almanacka har vi valt att lyfta fram och visa hus och platser som har förändrats. Många hus, och ibland hela områden, har rivits för att ge plats åt något nytt eller något annat. Göteborg är en stad som lever och ständigt utvecklas. Oftast har förändringen drivits av ett nytt behov, inte minst för att staden hela tiden har växt i storlek. Runt år 1860 hade Göteborg 37 000 invånare. I dag har vi passerat halvmiljongränsen. Varje dag förvandlas något, och alla dessa förändringar läggs till varandra likt årsringar. Det är fantastiskt att få se staden som den var förr, och jämföra med dagens Göteborg. Hur det ser ut nu vet vi, men hur det var förr behöver vi stanna upp, söka information och reflektera över. Att se hur det såg ut förr kan ge oss nya perspektiv och ödmjukhet inför dagens stad.

Rivningen är en historia i sig och en vanlig situation som uppkommer är där olika behov och åsikter går isär. Mycket förenklat kan det vara så att ena sidan anser att bebyggelsen är otidsenlig, i behov av sanering, underhållet är eftersatt och det är försent att rädda. Andra sidan har en lite annan infallsvinkel, prioriterar andra värden och vill rädda vissa byggnader som man anser har ett kulturhistoriskt värde. Att läsa om de enskilda händelserna och bakgrunden till en förändring skapar en viktig förståelse för de olika parametrarna som ingår i ett så intrikat samspel som livet, bebyggelsen  och utvecklingen i en stor stad som Göteborg. Inte sällan har det varit bränder som föranlett förändring i stadsrummet.

Nils Olsson var en ”makalöst produktiv arkitekt” (Caldenby, Linde Bjur & Ohlsson 2006, s. 16) som verkade i Göteborg från 1920-talet fram till sin död 1951. Just nu förmedlar vi fyra lägenheter i olika hus som arkitekt Nils Olsson ritat. I samband med detta har vi skrivit en text om honom och längst ner i artikeln finns länkar till de lägenheter som nu är till försäljning.  

De tidiga verken andas 1920-talsklassicism

Till de tidiga verken, som andas 1920-talsklassicism, hör Kungsgatan 5 (1928): bostadshus med ateljéer och restaurant, varav den utskjutande ateljédelen på sin tid beskrevs som en skyskrapa. (ibid. s.44) Flerbostadshus i tegel med drag av 1920-talsklassicism av Olsson återfinns även i Linnéstaden – Olivedalsgatan 16 och 20 (1930), i Johanneberg – Pontus Wiknersgatan 3 (1929) samt i Örgryte – Jakobsdal (1928-1932). De senare, ett område med fyra storgårdskvarter efter en plan av Albert Lilienberg 1924, är typiska för mellankrigstidens borgerliga kvarter med sitt röda tegel, portiker i sten och kopparklädda burspråk. (ibid., s. 234)

Ett område i Göteborg där Olssons tidiga arkitektur tagit sig starkt uttryck är Örgryte trädgårdsstad. Olsson var både initiativtagare till exploateringen och arkitekt till många av husen, däribland Olsagården, Danska vägen 13 (1921) där han själv bosatte sig, samt radhuslängan i fonden av Tandåsplatsen (1924). (ibid. s. 222-223) Albert Lilienberg utarbetade bebyggelseplanen på Olssons initiativ. Örgryte trädgårdsstad ritades med den engelska trädgårdsstadsplaneringen som förebild och tanken var att de boende skulle äga sin tomt och sin bostad och målgruppen var en välbeställd medelklass. (Wikipedia 2010, december 13)

Åren 1925-1931 ritade Olsson även ett flertal villor vid Överåsgatan i Örgryte, däribland villan i gatans fond, där arkitekten själv bodde under en period. (Caldenby, Linde Bjur & Ohlsson 2006, s. 222)
Byggnader i 20-talsklassicistisk stil av Olsson återfinns även i Änggården – Radhus Carl Skottsbergs gata 2-20 (1921) samt kv Lövkojan mellan Torild Wulffsgatan och Håbergsstigen (1922-1923). (ibid., s. 146-148)

Ett flertal biografer i funkisstil

Nils Olssons senare verk, tillkomna under 1930- och 1940-talen, talar funktionalismens tydliga språk. Till dessa senare verk hör ett par av Kungsportsavenyens bostadshus med biografer och affärslokaler i
bottenvåningarna. Byggnaderna var några av de första att ersätta de gamla stenhusen från 1800-talet med trädgårdar framför, och så påbörjades avenyns omvandling till affärs- och nöjesgata. (Nyström 2009)

En av biograferna på Kungsportsavenyen av Nils Olssons hand som fortfarande är i bruk är Bio Royal (1940) – numera Bio Roy – med sina 500 platser på Kungsportsavenyn 45. Olsson ritade även den något större biografen Aveny (1939) på Kungsportsavenyn 25. (ibid. , s. 76-78) Också bostadshuset på Kungsportsavenyen nr 14 är Olssons verk. (Nyström 2009)
Två andra biografer som även de har Nils Olsson som upphovsman är den funktionalistiska f d biografen Kaparen (1939-1940) vid Stigbergstorget (ibid., s. 156), samt Bio Capitol (1941) på Skanstorget 1. (Wikipedia 2011, december 15)

Valhallabadet

Den mest prominenta av Olssons byggnader är kanske Valhallabadet, en byggnad som medaljbelönades på olympiaden i arkitektur 1948. Byggnaden slutfördes 1956 av Gustaf Samuelsson, sedan Olsson avlidit 1951. Nytt med Valhallabadet var att det, liksom andra badhus uppförda vid denna tid, inriktades mer mot simsport och rekreation än enbart renlighet. (ibid., s. 102-104) När det stod klart var det Sveriges största och modernaste badhus. (Wikipedia 2010, oktober 28)

Författad av Sanna Bergman Svärd, arkitekt

Läs mer:
Caldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla & Ohlsson, Sven-Olof (2006). Guide till Göteborgs arkitektur.
Nyström, Maria (2009). Funktionalismen kommer till avenyn.

Just nu förmedlar vi fyra lägenheter i olika hus som arkitekt Nils Olsson ritat.

Länk: Påskbergsgatan 9 

Länk: Jättegrytsgatan 2 A

Länk: Rosengatan 9

Länk: Carlandersplatsen 2

I det idylliska villaområdet Solängen i Mölndal förmedlar vi en mycket charmiga villa. Huset, som uppfördes 1924 i tjugotalsklassicistisk stil, är synnerligen välbevarat och nuvarande ägare har restaurerat det till ursprungligt skick. Säljaren har gjort en fantastisk resa med att få huset till vad det är idag. Vi bad honom berätta lite om denna resa.

Huset byggdes 1924 av byggnadssnickaren Jonas Larsson som bodde kvar i huset med sin familj fram till sin död 1958. Huset köptes därefter av August och Nora som senare skrev “1959 köpte vi ett gammalt hus i Mölndal”. Redan 1959 ansågs huset alltså vara gammalt!

När jag tog över huset 2006 var det slitna betongpannor på taket, plåt på fasaden och huset hade sjuttiotalsfönster. Invändigt var det kork- och plastmattor på golven. Dörrar, köksskåp och väggar var släta och målade/tapetserade. Trädgården var översållad med ogräs och stora barrväxter. Det krävdes ett ganska stort mått fantasi för att se potentialen hos huset!

Men husets själ fanns kvar där under alla de senare skikten. De tidigare ägarna hade renoverat på helt “rätt” sätt. Spegeldörrarna och köksskåpen var kvar under masoniten, pärlsponten under lagret med treetex, och originalfasaden under plåten. Under lagren av plastmattor låg originalbrädgolven och hyllorna i skafferi och garderober satt kvar. Även kammarlås, dörrtrycken, strömbrytare och takarmaturer från byggnadsåret fanns i huset. Det hör inte till vanligheterna att så många originaldetaljer finns i ett gammalt hus.

Massvis med jobb har lagts ner för att återskapa huset så som det en gång såg ut. Målet har varit att restaurera (återställa) istället för att renovera (förnya) d.v.s. att bevara så mycket som möjligt av originaldetaljerna och att försöka fånga den där speciella känslan som finns i ett gammalt hus. Som ett exempel har originalgolven inte slipats utan har spåren kvar från mer än nittio års daglig användning. Samtidigt har målet också varit att skapa ett modernt och praktiskt boende, därför finns det exempelvis inte en vedspis i köket även om det suttit en sådan i huset tidigare.

När jag tog över huset följde inventarierna med. I huset står det fortfarande kvar möbler och ägodelar från alla husets tidigare ägare. I medicinskåpet i toaletten står det gamla medicinburkar tillhörande fru Emma Larsson, den  ursprungliga frun i huset. I källaren finns gamla hyvlar och en slipsten som använts av de tidigare boende i huset. Där finns också bevarade olika fynd som kommit fram vid restaureringen av huset, bland annat tapetrester från de tapeter som suttit i huset under de olika årtionden samt rester av de fantastiska linoleummattor som en gång legat i de två köken, och även en gammal snusdosa och en brännvinsflaska med tillhörande snapsglas som gömts på vinden! I källaren återfinns också tidningsurklipp från tidningar som hittats i huset daterade 1929, 1946 och 1963, där man bland annat kan läsa om Graf Zeppelins luftfärd över Holland, om den dödfulle bilisten som 1929 vållade ve och fasa på Mölndalsvägen, om den unge mannen med ett snyggt yrke som sökte ett litet varmt rum, och om annonsören som sökte en ordentlig flicka, helst från landet.

En annan intressant notis handlar om godsägarefrun som blev svartsjuk för att mannen spenderade för mycket tid med svinskötaren. Man kan även läsa om fastighetsmäklaren som 1946 i en ärligt formulerad annons sålde ett “omodernt landshövdingehus” i Majorna för 25 000 kr. Dessa detaljer hör till husets historia och kommer vid intresse att följa med vid köpet.

Här är länken till annonsen.

Vi har fått äran att förmedla ett fantastiskt hus. Kvarteret 66 Ryamattan uppfördes mellan 1949 och 1953. Arkitekten Erik Friberger, som själv bosatte sig här, både planerade området och ritade husen. Det är ett så kallat provhusområde, det vill säga att de boendes erfarenheter skulle dokumenteras för att användas vid projektering av liknande områden.

Kvarteret har en speciell karaktär, inte minst tack vare att husen är sammanbyggda med plank, loggior med mera på ett sätt som ger varje enskild tomt ett slutet gårdsutrymme. Ett så kallat atrium. För att förhindra gårdsinsyn, men även för att rationalisera hushållsarbetet, byggdes alla hus förutom ett som enplanshus. Planlösningarna gjordes flexibla så att de enkelt kunde ändras efter behov.

Det fanns ett stort intresse för hus i Lunden, och många av de som flyttade in i kvarteret på 1940- och 1950-talen kom att bo kvar även när barnen flyttat hemifrån. Några av husen ägs i dag av tillbakaflyttade barn som ärvt dem av sina föräldrar, och även i de andra husen har folk bott länge. Man är stolta över sitt fina kvarter, vilket inte minst är en bidragande faktor till den trivsamma stämning som råder grannar emellan.

Här är länken till huset som nu är till försäljning.

Stig Lindberg föddes i Umeå den 17 augusti 1916. Familjen var enligt hans egen utsago småborgerlig, men inte särskilt förmögen och någon studentexamen blev det aldrig tal om. Istället tog han realen i Jönköping 1935 för att sedan börja på Tekniska skolan, sedermera Konstfack, vid Hötorget i Stockholm.

Lindberg var som ung musikaliskt begåvad, men efter att den vänstra tummen skadats allvarligt i en kapsågsolycka blev det alltmer inom tecknandet och måleriet som han lät sin kreativitet flöda. Stor inspiration hämtades från Helmer Osslund, en av Norrlands största konstnärer och som under en period på 1890-talet arbetade på porslinsfabriken Gustavsberg. Efter studierna på Tekniska började jakten på praktikplatser som kunde leda vidare i den skapande karriären och det var med Osslunds berättelser om Gustavsberg i åminnelse som Lindberg en sommardag 1937 åkte ut till fabriken på Värmdö.

En lysande karriär

”Jag funderar på att börja jobba här” svarade Lindberg när fabrikschefen Hjalmar Olson frågade vad han ville, och särskilt nedslagen blev han inte när Olson lät meddela att det på grund av dåliga tider nog inte fanns några jobb. ”Om ni anställer mig ska jag se till att det blir jobb för fabriken” fortsatte Lindberg kaxigt och så pass övertygande att han skickades vidare till fabrikens konstnärlige ledare Wilhelm Kåge.

Detta blev starten på en alldeles lysande karriär och det som i utgångspunkten var tänkt som ett sommarjobb blev istället mer än 40 år på Gustavsberg. Rollen som porslinsfabrikens konstnärlige ledare hade han 1949 till 1957 samt 1972 till 1980 och däremellan var han vid sidan om sin anställning huvudlärare vid Konstfack.

Genombrott

Redan 1942 rönte Stig Lindberg stor uppmärksamhet då han tillsammans med Wilhelm Kåge ställde ut ett antal målade fajanser. 1940-talet blev också i mångt och mycket ett genombrottsdecennium och förutom fajanserna presenterade Lindberg även serviserna LA, LB och LD, dekorer såsom Blåklocka, Gustavsbergsblommor, Löja, Ranka samt en bred konstgodsproduktion å Gustavsbergs räkning. Därutöver skapade han textiltryck åt NK, målade emaljer, ritade glas och illustrerade barnböcker – inte minst Lennart Helsings Krakel Spektakel.

En av de största

Under 1950-talet befäste Lindberg sin position som en av de allra största inom sitt geschäft och inför Helsingborgsmässan 1955 – vilken samlade centrala gestalter såsom Bruno Mathsson, Astrid Sampe, Yngve Ekström och Alvar Aalto – lanserade han den flamsäkra serien Terma samt den ugnssäkra Spisa. Spisas dekor Ribb prydde även LI, en servis som sedermera också kom att besmyckas med de än i dag så älskade dekorerna Adam och Eva. 1958 kom Karneval, en fajansserie i 32 delar bestående av fat, vaser och askkoppar som pryddes av handmålade fantasifigurer.

1960-talet inleddes med bland annat Berså, en av Stig Lindbergs idag mest berömda dekorer, och den klassiska sparbössan Skotten Simon vilken togs fram i samband med Handelsbankens 90-årsjubiluem. Andra kända alster från detta decennium är dekorerna Linnea och Prunus, och därtill skapade Lindberg ett stort antal offentliga utsmyckningar varav flera i hans födelsestad Umeå.

På 1970-talet började det dock mörkna på såväl det yrkesmässiga som det personliga planet. Sanitetsporslinet hade varit en ryggrad för Gustavsbergs ekonomi men i och med att 1950- och 1960-talens stora byggnadsboom var över började efterfrågan att minska rejält. Dessutom fick fabriken allt svårare att hävda sig i konkurrensen från billiga importserviser från Asien och Östeuropa. Själv drabbades Lindberg av både hjärtinfarkt och cancer, och 1975 dog hans hustru och livskamrat Gunnel. 1980 avslutade han sin andra period som Gustavsbergs konstnärlige ledare och flyttade till San Felice Circeo i Italien där han två år senare dog i sviterna av en hjärtattack.

Stig Lindberg idag

Som nämnts inledningsvis är Stig Lindberg lika aktuell idag som då det begav sig. Koppar, fat och annat porslinsgods med dekorer såsom Adam, Eva, Berså och Ribba finns liksom Lindbergmönstrade tapeter och tyger att köpa som nyproducerat och dessutom hör hans alster till de mest eftertraktade på loppisar runt om i landet. Priserna varierar naturligtvis efter skick, men om man är ute efter en kaffe- eller tekopp med till exempel Ribbadekor får man betala mellan 400 och 600 kr på en loppisbutik.

Text: Johan Lundgren ([email protected])
Foto (porslinssamlingen): Jan Olander

Erik och Andreas ska nu sälja huset de aldrig trodde de skulle flytta från. Givetvis undrar vi varför. Vi ställde några frågor till dem.

• Hur kommer det sig att ni köpte huset?

Vi letade efter ett genuint äldre hus med bevarad originalkaraktär och föll direkt när vi såg det första gången, än mer när vi fick komma in och uppleva den välkomnande atmosfären. Huset har något alldeles extra. Exteriören liksom interiören är väldigt vacker och typiskt för 1920-talets stilrena klassicism. Det är byggt med gedigna material och traditionella metoder, vilket gör att det dessutom ett mycket friskt hus, skönt och harmoniskt att bo i.

• Varifrån kommer intresset för det gamla och tidstypisk renovering?

Jag (Erik) jobbar som antikvarie och har alltid varit fascinerad av äldre tiders kvalitetstänk, som noggrant utvalda material och sinne för skönhet, både vad gäller hus liksom möbel- och inredningskonst. Jag (Andreas) bär med mig ett intresse som växt och växt sedan jag var liten, för historia och byggnadsvård, design och hantverk blandat med en längtan till att få bo i ett gammalt hus.

• Vem av er är det som har intresset, eller är det något ni delar?

Intresset är absolut något vi delar, inte minst kärleken till byggnadsvård och till detta hus med dess gamla trädgård. Vi är både väldigt roade av att återställa och vårda huset och ser det som ett nöje att leta efter byggnadsdetaljer som kan komplettera huset där delar av en eller annan orsak har försvunnit genom åren. Att hitta kompetenta hantverkare är också en del av nöjet.

• Och slutligen. Varför flyttar ni från ett så fantastiskt hus?

När vi köpte huset för sju år sedan trodde vi aldrig att vi skulle flytta. Vi har gjort en genomgående renovering och restaurering av hela huset och trädgården och blev precis klara. I samband med att huset har återfått sin glans hittade vi av en ren slump ett nytt hus som talade till oss. Ett hus som vi känner behöver vår hjälp och därför har vi efter mycket vånda gjort detta val.

Fakta om huset

Huset är ritat 1923 i samband med Världsutställningen i Göteborg samma år, då det utlystes en arkitekttävling gällande husen på Uddevallagatan. Marken som huset ligger på har gamla anor och hörde under 1600-talet till landeriet Härlanda, vilket under 1800-talet kom att kallas Bagaregården. Namnet Bagaregården kommer troligen från en tyskfödd bagare som under mitten av 1600-talet arrenderade landeriets herrgårdsliknande anläggning. Byggnader och trädgårdar anlades i området under såväl 1600-, som 1700- och 1800-talen, men kom i större utsträckning av bebyggas under början av 1900-talet.

1924 stod huset på Uddevallagatan 13 klart efter ritningar av arkitekt Gunnar Jonsson, vilka ännu finns bevarade. Den omgivande typiska villaträdgården ansluter till landeriparken och knyter på så vis an till områdets långa historia. Huset är uppfört i en stil som kallas 1920-talsklassicism, vilken stillmässigt har sina rötter i det tidiga 1800-talets arkitektur.  Byggnaden hör med sin välbevarade exteriör och klassiska fasadindelning med antikiserande pilastrar, sexdelade fönster och dubbeltrappa till Göteborgs främsta exempel på arkitekturstilen. Även invändigt har husets karaktär bevarats. Den ursprungliga rumsindelningen med stiltypiska detaljer är i det närmaste intakt.

Byggherre var en herr Berntsson, men av outgrundlig anledning var det en familj vid namn Eliasson som kom att bli husets första ägare. Dottern i familjen kom sedan att bo i huset i hela sitt liv fram till 1980-talet. Sedan dess har villan haft tre ägare.

Länk till butiken

Ingrid Wallberg föddes 1880 och växte upp med fem syskon vid Slottsmöllan i Halmstad. Familjen var förmögen och ägde genom Wallbergs Fabriks AB bland annat textil- och tegelindustrier. Familjetraditionen påbjöd att släktens söner skickades utomlands för studier och kontaktknytande, för att sedan ta plats på ledande poster inom företaget. Döttrarna förväntades gifta sig med exempelvis en grosshandlare eller en officer. Efter grundutbildning i flickskola uppmuntrades konstnärliga studier och andra intressen dock utan yrkesambitioner. Ingrid och hennes tre år äldre syster Lotti ville vidareutbilda sig med den mycket konservative fadern vägrade. När Ingrid fyllt 17 år träffade hon den unge arkitekten Albert Lilienberg som hon senare kom att gifta sig med. I samband med Lilienbergs uppvaktning av fröken Wallberg mjuknade fadern något och Ingrid fick chans att studera vid Djursholms samskola i Stockholm. Utbildningen avbröts dock i förtid på grund av Ingrids ögonproblem och hon for istället till en gift syster i Tyskland. Eventuellt läste hon då på Fachschule für Architektur.

Ingrid och Albert gifte sig 1909 och flyttade till Stora Gårda i Örgryte. Han var då förste stadsplaneingenjör i Göteborg och fick sitt internationella genombrott i London året efter. Ingrid deltog aktivt i arbetet på arkitektkontoret och lärde sig mycket om stadsplanering och arkitektyrket. Hon och Albert var med i flera internationella stadsplanetävlingar, den mest uppmärksammade för Ingrids del var år 1913 i Chicago där de vann tredjepris. Paret fick en son 1917, de bodde då fortfarande på Stora Torp och Ingrid skötte även en handelsträdgård från herrgården.

Arbetarbefolkningens bostäder

Ingrid Wallberg var mycket engagerad i arbetarbefolkningens bostäder och möbleringen av dessa. Hon kritiserade de typmöbler som 1918 visades av Svenska Slöjdföreningen och menade att det i de trånga hemmen var meningslöst med en soffa som inte också fungerade som förvaringsmöbel och sovplats. Intresset för den mindre bemedlade befolkningens boenden var något som delades av allt fler planerare under den här tiden. Inflyttningen till städerna ökade liksom bostadsbristen och trångboddheten. Ur detta växte viljan att ordna mer praktiska och ljusa lägenheter med möjlighet för de boende att sköta sin hygien och på så vis undvika sjukdomar.

År 1926 skiljde sig Ingrid och Albert Lilienberg. Ingrid åkte med den elva år gamla sonen till sin ena syster i Paris. Systern Lottie var gift med den framstående modernistiske arkitekten Le Corbusiers bror. Ingrid hade under 1928 ett halvårs praktik på Le Corbusiers kontor och blev mycket inspirerad av hans syn på arkitektur, grundad på fem punkter: husen upp från marken och placeras på pelare, de ska även ha fri plan, fri fasad, fönsterband och takträdgård. I Paris träffade Ingrid även den då okände arkitekten Alfred Roth från Schweitz. Tillsammans flyttade de till Göteborg för att sprida modernismen. Deras gemensamma kontor inrättades på Stora Gårda och hette R&W. Ingrid ägde stora delar av marken kring herrgården och pionjärerna såg inga hinder för att här uppföra sina funkishus.

Funkis

Tillsammans ritade de många funktionalistiska villor men majoriteten av dem uppfördes aldrig på grund av strider med grannarna om husens utformning. Detta framförallt i omgivningarna kring Stora Gårda där bebyggelsen bestod av äldre trähus. Ett sommarhus i enslig omgivning på Särö utanför Göteborg fick de till slut igenom. Huset var inspirerat av Le Corbusiers arkitektur och mycket modernt.

HSB:s första funktionalistiska byggnad

Ingrid och Alfred blev uppmärksammade i och med sommarhuset och erbjöds samarbete med det nystartade HSB. För bostadsbolaget ritade de ett flerbostadshus i Masthugget kallat Nybygget. Huset stod färdigt 1930 och var HSB:s första funktionalistiska byggnad. Arkitekterna hade lagt stor vikt vid plan och utformning för att göra boendet så funktionellt som möjligt. Lägenheterna fick välutrustade kokskåp och kompaktkök med matplatsen skiljd från arbetsköket. Samarbetet med HSB fungerade så väl att R&W fick representera dem på Stockholmsutställningen 1930. Där visade de lägenheter med utrymmessparande idéer och standardinredning tillverkad på HSB:s egen snickerifabrik.

Under två år stannade Alfred Roth i Sverige innan han återvände till sitt hemland. Ingrid fortsatte sin arkitektgärning på eget kontor och anställde en ny medhjälpare. Hon blev därmed den första kvinnan i Sverige att öppna egen verksamhet. Under början av 1930-talet ett stort fokus på sociala problem och bostadsfrågan var en viktig bit. I Bö i Örgryte uppfördes Göteborgs första funktionalistiska bostadsområde mellan åren 1934 och 1943. Området ligger längs Bångejordsgatan och Brödragatan och var också Ingrid Wallbergs första radhusområde. Husen har ljusa putsade fasader utan dekorationer, de har breda fönsterband och flacka tak. Trädgårdarna bidrar med mycket grönska, en koppling till den engelska trädgårdsstaden som var viktig för arkitekten. Även inuti husen är de funktionalistiska dragen tydliga. Här finns bland annat väl tilltagna garderober inbyggda i väggarna och köket är litet och ytterst funktionellt, utan rum för matplats. Äta skulle man göra i matrummet. Husen i området har balkong eller terrass och ibland fransk balkong vilket också är tidstypiskt. Under perioden var tuberkulos en folksjukdom och den friska luften, solen och möjligheten att vädra exempelvis sängkläder var viktig.

I början av 1940-talet gick Ingrids far bort och hon flyttade tillbaka till Halmstad för att leda familjeföretaget. I hemstaden ritade hon bland annat flertalet industribyggnader och radhus. Sitt sista hus, en industritillbyggnad, färdigställde Ingrid Wallberg två år före sin död, 1965.

Vilken dag vi hade! Tack ALLA som hejade fram oss över mållinjen. Vi på Stadshem som sprang kom alla i mål med hälsan i behåll. Vi vill även tacka alla fina människor som via #uppvarvningen skänkt pengar till Ung Cancers verksamhet.

Vi på Stadshem kommer att springa Göteborgsvarvet till förmån för Ung Cancer. Från och med nu så kan ni skänka en slant och vi dubblerar den. Dubbelt så bra alltså! Här kan du skänka pengar. #uppvarvningen

Ung Cancer finns till för unga vuxna som själv drabbats eller lever nära någon som drabbats av cancer. Det är en ideell, fristående samt politisk och religiöst obunden organisation som idag består av tusentals medlemmar mellan 16 och 30 år. I en tid då det är lätt att känna sig ensammast i hela världen skapar Ung Cancer mötesplatser och möjlighet till gemenskap. Att ge psykosocialt stöd och fylla det gap som ofta uppstår mellan livet på sjukhuset och livet utanför är en viktig del av verksamheten, liksom att ge ekonomiskt stöd till den som på grund av cancern har svårt att få ekonomin att gå ihop. Organisationen stöttar sina medlemmar i sin rehabilitering och skapar vägar vidare, men man arbetar även med att informera om unga vuxna cancerdrabbade för att bekämpa fördomar, minska rädsla och inspirera till förändring. Inte minst deltar man i debatter som berör målgruppen för att nå förändringar i vården och samhället.

19 maj

Den 19 maj kommer vi på Stadshem att springa Göteborgsvarvet till förmån för Ung Cancer, och vi deltar i den digitala insamlingen #Uppvarvningen. För varje träningspass vi kör och för varje kilometer vi springer samlas pengar in. Vi kommer även att arrangera en budgivning på en startplats för den som själv vill springa ”Varvet”.

Efter sommaren kommer insamlingen att gå vidare när vi drar i gång en ny kampanj. Under augusti och september kommer den som väljer att låta oss göra en värdering av sin bostad få en plansch med en fin fasadskiss av sitt hus. Planschen har ett värde av 500 kr, och av dessa kommer 100 kr att samlas in till Ung Cancers verksamhet.

Tillsammans med Ung Cancer kan vi finnas där för varandra idag och för alltid.