Ett egnahemsområde i lövskog

Med rötter i 1700-talets säterier och ett arv från folkhemmets egnahemsideal växte Fräntorp fram som ett av Göteborgs mest särpräglade bostadsområden. Här byggde järnvägare och postanställda sina egna hus med spade och skottkärra – och skapade ett kvarter där grannsämja och odlarglädje fortfarande präglar vardagen.

En lövskogsgård med anor

Om ”Frendtorp i Öhrgryte sokn” skrev reseskildraren Anders Gustaf Barcheaus redan 1773 att ”denna gård är ibland de rara häromkring, i det han är med löfskog omgifwen”. Fräntorps säteri har genom åren haft många ägare, där buntmakare Lars Quiding är en av de mer välkända.

Från säteri till egnahem

Vid mitten av 1920-talet köpte Göteborgs kommun upp hela markområdet. Ungefär ett decennium senare beslutade man att här skulle byggas ett egnahemsområde, där kommunen stod för typritningar och de boende själva byggde sina hus – med stöd från ingenjör och Småstugebyrån.

Ett bygge efter arbetstid

De första nybyggarna var järnvägare, spårvägare, postanställda och renhållningsarbetare. Husen restes på kvällar och helger med hjälp av grannar, skottkärror och instruktionsböcker. Elementen levererades färdiga, och byggprocessen övervakades av representanter från Svenska Trähus.

Gemenskap från grunden

En egnahemsförening bildades tidigt och tog in gemensamma anbud på allt från diskhoar till tapeter. De ansvarade även för att samordna samhällsservice – post, bränsle, sotning och råttutrotning. Det var också tack vare föreningen som Fräntorps Folkets hus och Torpaskolan blev verklighet.

Odling, funktion och form

Husen placerades i tomtens kant för att ge plats åt odling. Fruktträd planterades flitigt, liksom potatis – särskilt under krigsåren. Byggnadernas formspråk var enkelt och funktionellt, med ljusa fasader, mörka fönsterkarmar och avskalade detaljer i funkisens anda.

“Potthusen” på höjden

De höga husen, nummer 2 och 5, fick smeknamnet ”potthusen” eftersom de byggdes med toalett i källaren och sovrum två våningar upp. Lösningen blev ofta en potta under sängen – en praktisk detalj som lever kvar i områdets berättelser.

En trädgårdsstad som vuxit upp

Mycket har såklart hänt i området sedan husen byggdes. Tomterna är nu uppväxta med täta häckar och gamla fina fruktträd i var och varannan trädgård. Gamla syrener prunkar, och även om det inte är stora potatisland runt husen idag så märks det att odlarlusten finns hos många av de boende.

Området är fortfarande grönskande med lövskogar. Två lekplatser och fotbollsplaner finns tillgängliga för barnen, och dessutom har en förskola fått plats vid Valåsens grönska. Folkets hus och Egna hemsföreningen är fortfarande aktiva. och man anordnar aktiviteter såsom pysselkvällar, spökvandring, tomtevandring, LAN, cykelfest och loppis med mera i området.