Vasastan - Stadshem Östkusten
logotype

Vasastan 

Om du vill bo centralt mitt i den historiska stenstaden är Vasastan platsen för dig. Stadsdelen växte fram under 1800-talets slut och 1900-talets början och präglas av en spännande mångfald av arkitektoniska uttryck. När du rör dig genom Vasastan skiftar arkitekturen från nyrenässansens rikt dekorerade putsfasader till 1890-talets tegelfasader och fantasifullt utformade taklandskap, sekelskiftets böljande jugendarkitektur, nationalromantikens tunga fasader till 1920-talets klassicerande och lätta fasader. Vasastan har uppmärksammats för sina höga kulturhistoriska värden och merparten av byggnaderna har bedömts som särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Här bor du i en karaktärsstark kulturmiljö med populära restauranger och shopping inpå knuten samtidigt som du har nära till flera vackra och historiska parker.

 

Historik

På 1700-talet utgjordes dagens Vasastan av landsbygd och stora delar av området var obebyggt och ännu inte planlagt. Här fanns malmgårdar, kvarnar, tobaksodlingar liksom mindre värdshus och krogar. Miljön dominerades vid denna tid av de stora ägorna Sabbatsberg, Rörstrand och Bergianska trädgården. Den täta stenstad som vi förknippar Vasastan med idag kom att börja växa fram i slutet av 1800-talet.

 

Ny stadsplan enligt internationellt mönster

Under 1800-talet hade Stockholms befolkning ökat dramatiskt i industrialiseringens fotspår och vid sidan av bostadsbrist och trångboddhet rådde usla hygieniska förhållanden. De central delarna av staden och nedre Norrmalm var i princip redan fullt utbyggda och staden behövde expandera. År 1866 tog Albert Lindhagen fram ett förslag till gatureglering av Stockholms malmar. Stadsplanen var utformad med slutna kvarter inordnade i ett rätvinkligt planmönster som bröts av långa och trädplanterade esplanader, torg och platser. Den täta kvartersstaden gavs grönska i form av trädplanterade gator liksom av stadsparker så som Vasaparken, Observatorielunden och Vanadislunden. Inspiration till stadsplanen hämtades från Paris, Wien och Berlin. När stadsplanen fastställdes år 1879 inleddes omedelbart en intensiv byggverksamhet och den nya stadsdelen växte fram mellan 1880-talet och 1920-talet.

 

Stenstadshuset

Den skriande bostadsbristen hade vid denna tid givit upphov till en helt ny byggnadstyp – det moderna hyreshuset som till skillnad från tidigare inte nödvändigtvis beboddes av sin ägare utan endast av hyresgäster. Vasastan kom att bebyggas med hyreshus av sten och tegel i 4-5 våningar. Denna typ av stadsmiljö, som växte fram i flera europeiska städer under 1800-talets andra hälft, kallas vanligen för stenstaden och dess hus för stenstadshus. Stenstadshusen uppfördes i enlighet med 1876 års byggnadsstadga som medförde att hushöjder anpassades till gatans bredd och att kvartershörnen utfördes avfasade. Gatufasaderna i de nya hyreshusen ägnades stor arkitektonisk omsorg medan gårdsfasaderna fick ett väsentligt enklare utförande. Inne på gårdarna uppfördes enklare gårdshus med mindre och enklare lägenheter. Husens och lägenheternas utformning kom att följa varje epoks stilideal, därför varierar gestaltningen beroende på när byggnaden uppfördes. Att vandra genom Vasastan är som en stilhistorisk exposé.

 

Nyrenässansen i sydvästra Vasastan

Utbyggnaden inleddes i sydvästra Vasastan, söder om Odengatan, och de första stenstadshusen fick gatufasader med rik utsmyckning präglad av nyrenässansens formspråk. Stilidealet gav ljusa och putsade fasader med stor formrikedom där våningarna delades in med putsade och profilerade listverk. Bottenvåningarna rusticerades ofta (dvs att putsen imiterade stenblock).  Exempel på 1880-talets symmetriskt uppbyggda och rikt dekorerade fasader finner du exempelvis på Rådmansgatan, Kungsstensgatan och Teknologigatan. Under 1800-talets slut började arkitekterna att låta sig inspireras av historiska byggnader och man ville framhäva ”de äkta materialen”. Därför blev naturmaterial som sten och tegel vanliga i fasaderna. Taklandskapen blev nu fantasifulla med tinnar och torn. Exempel på denna typ av arkitektur finner du bl a på Barnhusgatan.

 

1900-talets böjande former

Kring tiden 1900–1912 byggdes Birkastaden ut (området söder om Karlbergsvägen). Här kom arkitekturen att präglas av jugendstilen med sitt friare och mjukare formspråk. I detta område bosatte sig många arbetare från stadens fabriker liksom anställda vid SJ. I gatuhusen fanns större lägenheter om 2-4 r o k medan gårdshusen inhyste mindre lägenheter. Vissa av de större lägenheterna utrustades nu med moderna bekvämligheter som WC, rinnande vatten, gasspis, elektrisk belysning och diskho.

 

Nationalromantikens intåg

Kring 1910-talet introducerades den nationalromantiska arkitekturstilen i stenstaden där inspiration söktes i äldre svensk arkitektur. Husen gavs en borgliknande arkitektur med tunga slutna fasader, småspröjsade fönster och högresta takfall belagda med enkupigt rött lertegel. Exempel på denna typ av arkitektur hittar du bl a i nordöstra Vasastan.

 

20-talsklassicism

På höjderna i nordvästra Vasastaden uppfördes vid mitten av 1920-talet de enhetliga bostadskvarter som idag kallas Rödabergsområdet. Eftersom området var kuperat och därmed dyrt att exploatera hade det länge förblivit obebyggt. Under denna tid hade nya idéer inom stadsplaneringen vuxit fram och man vände sig nu emot mot den strikta rutnätsstaden. Per Olof Hallman kom år 1907 att ta fram ett “Förslag till förändring av stadsplan för nordvästra Norrmalm”, ett förslag som var tydligt inspirerat av den österrikiske arkitekten Camillo Sittes tankar om trädgårdsstaden. Den nya stadsplanen präglades av oregelbundna kvartersformer, omväxling i vyer och gatuperspektiv samt ett stort inslag av grönska – ett slags stadsmässigt svar på trädgårdsstaden. Flerbostadshusen som uppfördes bar tydlig prägel av 20-talsklasscisimen med symmetriska fasader och dekorelement hämtade från antiken. Röda bergen utgör idag Stockholms största samlade innerstadsmiljö som präglas av 1920-talets stadsplaneideal och välbevarad arkitektur från samma tid.

Även i Atlasområdet i Vasastan finns flera goda exempel på tidstypiskt 1920-talsarkitektur. Men Vasastans mest kända 20-talsbyggnad är ändå Gunnar Asplunds Stadsbibliotek, som ofta klassas som ett av de främsta exemplen på svensk 20-talsklassicim.

 

Moderna inslag

Även om Vasastan domineras av den historiska stenstaden finns här också modern arkitektur. Några av de senaste tillskotten är Norra tornen vid Torsgatan, vilka idag utgör spännande delar av Vasastans siluett.