Hägersten 

Hägerstens bebyggelse har vuxit fram under olika epoker och stadsdelen har utvecklats från att ha varit en ren jordbruksbygd på 1700-talet, ett lantligt sommarnöje för förmögna stadsbor på 1800-talet till en villastad på 1920-talet som under 1930–1960-talen förtätades med flerbostadshus. I den natursköna omgivningen längs Mälaren hittar du än idag ålderdomlig gårdsbebyggelse från 1700-talet liksom stora och påkostade villor från 1800-talet och ett villaområde präglat av en mängd olika stilideal. Flerbostadshusen speglar utvecklingen från funktionalismens minimalistiska ideal till folkhemstidens mer traditionella formspråk och 1960-talets storskalighet. En stor del av stadsdelens bebyggelse har bedömts besitta höga kulturhistoriska värden av Stockholms stadsmuseum.

Hägersten under 1700-talet

Hägersten var länge en utpräglad jordbruksbygd som ingick i Årsta Säteri. År 1763 avsöndrades Hägersten från Årsta och den första ägaren till det avstyckade godset, Hägerstens gård, blev Claes Arrhén. Arrhén kom att gifta sig med Catharina Christina Bellman, syster till skalden och diktaren Carl Michael Bellman. Flera av Bellmans epistlar utspelar sig därför på just Hägerstens gård. Dagens stora mangårdsbyggnad med tillhörande flyglar på Hägerstensbrinken 29, vilka idag hyser bostadsrätter, uppfördes sannolikt vid mitten av 1700-talet och fick sitt nuvarande utseende under 1800-talet. Bebyggelsen är blåklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att de motsvarar byggnadsminnesklass. Även vid Klubbens udde finns bebyggelse från 1700-talet bevarad i form av Fader Höks krog som utgörs av två små timmerhus samt Värdshuset Klubben (även kallad Bellmansvillan).

Sommarnöjen vid Mälaren

Från och med 1800-talets mitt började välbärgade stadsbor att uppföra sommarvillor, sk sommarnöjen, längs Mälaren. Under 1860-talet började reguljär ångbåtsförbindelse trafikera Klubbens udde i Hägersten, vilket kom att innebära att många nya sommarnöjen uppfördes i trakten. Villorna gavs en påkostad utformning och placerades på stora tomter. Ovanför Värdshuset Klubben tronar än idag ”Tornvillan” från 1870-talet som uppfördes av slaktarmästare Andreas Wallin för uthyrning till sommargäster från Stockholm. Till miljön hör även “Sjövillan”, “Uddvillan” och “Tvärvillan” vilka även de uppfördes omkring 1870-talet. Ytterligare ett exempel finner du högt upp på Brådstupsvägen där villa Sagtun, uppförd 1881 i fornnordisk stil, finns kvar än idag.

Industrier

Från slutet av 1800-talet etablerade sig flera industrier längs Mälaren, något som kom att få stor betydelse för Hägerstens utveckling. Företaget Olsson & Rosenlund köpte år 1894 Hägerstens gård och anlade sågverk, snickeri, tegelbruk och varv vid Hägerstenshamnen. Inåt land uppfördes även arbetarbostäder.  Med undantag av disponentbostaden Villa Rosenlund vid Torsslowsbacken, uppförd 1927, är samtliga byggnader från denna tid numera rivna.

Villastaden

Den stora utbyggnaden av Hägersten inleddes på 1920-talet då ett omfattande villabyggande tog fart. Än idag är det denna villabebyggelse som dominerar stadsdelen. Villastaden byggdes ut mellan 1920–1950 och de enskilda husen gavs en individuell utformning. Här finner du villor i utpräglad 20-talsklassicerande stil liksom funkisvillor och tegelvillor från 1940–50-talen. Enligt tidens ideal och strävan efter att skapa en trädgårdsstad följer gatorna terrängen vilket skapar ett variationsrikt och grönt intryck. Den sydöstra delen av villaområdet uppfördes under 1930-talet och gavs ett striktare planmönster.

Flerbostadshus

Utbyggnaden av Hägersten fortsatte under 1930–1960-talet då ett stort antal flerbostadshus uppfördes. Under 1930-talet kom bl a Olsson & Rosenlund AB att uppföra ett antal enkelt utformade och funktionalistiska smalhus utmed Hägerstensvägen, vilka hyste arbetarbostäder. Huskropparna placerades som fristående lameller enligt hus i park-idealet och byggnaderna gavs en tidstypisk funktionalistisk utformning präglad av enkelhet och geometriska former. På 1940-talet uppfördes exempelvis punkthusen och lamellhusen vid Klubbacken och Brådstupsvägen, efter ritningar av arkitekten Björn Hedvall. Arkitektoniskt var det nu folkhemsidealen som kom att prägla byggnaderna som nu försågs med tegeltäckta sadeltak och omsorgsfullt utformade entréer. På 1960-talet exploaterades området kring Axelsbergs tunnelbanestation med ett antal storskaliga skivhus. Skivhusen ritades av arkitektfirman Ancker, Gate & Lindegren och utgör än idag ett påtagligt inslag i Hägerstens siluett. Även under 1980-talet har ett antal flerbostadshus uppförts i stadsdelen. I slutet av 1980-talet började exempelvis punkthusen vid Hägerstenshamnen att uppföras.