Badrummets histora

Tillgång till bad och toalett är idag en självklarhet. Men så var det definitivt inte för hundra år sedan. Faktum är att de äldsta badrummen bara är ett par generationer gamla. Hur såg då badrummen ut kring sekelskiftet och på 1930-talet? Vilka var materialen? Bebyggelseantikvarie Johanna Roos vid Antiquum tecknar här badrummets historia och ger exempel på tidstypiska detaljer.

Historiskt sett har de flesta svenska hus inte haft något badrum eller toalett förrän tiden kring mitten av 1900-talet. De första vattenklosetterna kom visserligen till Sverige på 1870-talet, men det var bara en handfull mycket välbärgade människor som hade råd med badrum. Det skulle ta lång tid innan dessa bekvämligheter blev vanliga i landet. Före 1900-talet var vatten och avlopp ovanligt i bostäderna och det fanns varken plats eller råd med badrum. Morgonhygienen sköttes med en kanna vatten och…

Läs mer

Uppåt väggarna – historiska tapeter

Tryckta papperstapeter finns idag i nästan alla svenska hem. Det ger rummen en ombonad känsla och bidrar starkt till hemmets karaktär. Men vilken tapet ska du välja när du renoverar din lägenhet från 1880-talet eller villa från 1930-talet? Vilka tapeter var typiska på 1920-talet och har verkligen den där slitna gamla tapeten som kom fram när du började renovera något värde? Bebyggelseantikvarierna Johanna Roos  och Victoria Ask guidar dig här genom tapetmönstren.

Att klä sitt hems väggar med mönstrat papper eller tyg har en lång historia. I Sverige förekom vävda tapeter redan under tidigt 1500-tal. Den äldsta bevarade papperstapeten är från 1570-talet och har hittats i Malmö. Men vid denna tid var tapeter en exklusiv inredningsdetalj som var förbehållen de allra mest välbärgade i samhället. Det var först under 1700-talets andra hälft som användandet av tapet började bli vanligare i Sverige – och då hos städernas förmögna borgare och på herrgårdarna.

Läs mer

Hjälp oss att hjälpa

Vill du värdera din bostad och samtidigt göra något bra? Nu i dagarna startar Stadshem en insamling där vi skänker 500 kr till Ung Cancer för varje kostnadsfri värdering vi utför. Var med du också! Ung cancers kampanj ”Tillsammans gör vi skillnad” pågår hela maj 2017. Ring 031-337 85 00 eller skicka ett mail till info@stadshem.se för att boka.

Ung Cancer grundades vid slutet av 2010 av de då 25-åriga vännerna Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell. Några år tidigare hade Julia själv fått cancerbesked och saknade då själv ett forum där hon kunde dela sina erfarenheter med andra i samma situation. Det är en ideell, politiskt och religiöst obunden medlemsorganisation som finns till för att stötta dem mellan 16 och 30 år som lever med eller nära cancer. Unga vuxna cancerpatienter ska inte bara överleva utan även ha ett bra liv, som man skriver på hemsidan www.ungcancer.se

Ung Cancers huvudområden är att skapa mötesplatser och möjligheter till gemenskap i en tid då det är lätt att känna sig ensammast i världen. De ger även ekonomiskt stöd till dem som på grund av cancern har svårt att få ekonomin att gå ihop. Vidare arbetar organisationen med att informera, utbilda och debattera. De debatterar i frågor som berör målgruppen för att nå förändring i vården och i samhället. De verkar normbrytande, ifrågasättande och vill öppna upp för samtal om det som är svårt.

Genom åren har Ung Cancer hållit många föreläsningar och dragit igång flertalet kampanjer. Utöver detta arrangeras flera pärldagar i olika städer. Vid dessa dagar träffas man och pärlar de välkända armbanden med texten ”Fuck Cancer” som är Ung Cancers motto. Dessa armband är viktiga, dels för att försäljningen av dessa ger organisationen finansiering och dels för att handlingen att sitta ner och pärla tillsammans skapar gemensamhet, delaktighet och är en manifestation för det positiva. I år kommer det bland annat pärlas vid Linnéplatsen i samband med Göteborgsvarvet, och då kommer vi på Stadshem vara med. Kom och var med du också!

Vi på Stadshem vill för andra gången vara med och stödja Ung Cancers verksamhet. Förra gången skänkte vi tack vare våra fantastiska kunder hela 146 000 kr. Denna gång är det kampanjen ”Tillsammans gör vi skillnad”, som vi kommer delta i.

Om du vill komma i kontakt med organisationen kan du ringa 031 – 75 77 111, Mailen är info@ungcancer.se och det går också bra att besöka deras kontor på Norra Allégatan 7, ett stenkast från Järntorget.

Läs mer

Ska du sälja?

Vi brinner för det vi gör och det är precis det Stadshem handlar om. Ett engagemang och genuint intresse för de objekt vi förmedlar. Vi tror också att det är därför vi lyckas så bra.

Läs mer

Balkonger

Balkongen är idag en självklar del i många nybyggda flerbostadshus, men så har det inte alltid varit. Dess funktion och utformning har varierat kraftigt över tid i samband med olika arkitektoniska stilar och olika levnadsvanor. Balkongen har gått från att vara en vacker prydnad som krönte ett arkitektoniskt verk till en social mötesplats som ger tillgång till sol, luft och samvaro. Johanna Roos, bebyggelseantikvarie vid Antiquum AB, beskriver balkongens historia och vad som är viktigt att tänka på vid renovering eller nybyggnad av balkonger.

Balkonghistorik Före 1800-talet var det mycket ovanligt med balkonger i Sverige. Det var egentligen i samband med den rikt dekorerade nyrenässansarkitekturen på 1870–80-talen som balkonger blev något vanligare förekommande. Fram till 1930-talet var dock balkongen främst en dekoration som skulle framhäva vissa viktiga delar i en fasads komposition. Med en balkong över porten betonades t ex husets mittaxel. Balkongerna användes alltså inte som uteplats som idag, utan hade framförallt funktion som ett ”smycke”. Därför var dessa tidiga balkonger ofta…

Läs mer

Tack för i år!

Nu lämnar vi hösten bakom oss och vintern är här på allvar. Förutom att vi då med gott samvete kan sitta inne och mysa med lite tända ljus tillsammans med släkt och vänner så är det också en tid för reflektion. Hur har året varit? Vart tog sommaren vägen? Som fastighetsmäklare reflekterar vi även mycket över fastighetsmarknaden. Vad hände efter amorteringskravet? Hur har marknaden sett ut under hösten och hur ser framtiden ut? När jag träffar någon som går i säljtankar, vad ska jag ge för rekommendation?

Läs mer

Årets almanacka är här

Nu är Stadshems almanacka för 2017 färdig och finns att hämta på något av våra kontor, Eklandagatan 17, Allmänna vägen 13 eller på Stockholmsgatan 5. Almanackan, som är gratis och fylld med fina bilder från Göteborg, har tryckts i en begränsad upplaga så skynda dig in. Ring 031-337 85 00 om du har frågor.

En rolig och lärorik del av vårt dagliga arbete med att förmedla bostäder är att vi letar fram information om husets historia och tar reda på vem som gjorde ritningarna. Vissa namn dyker upp ofta, och de som ritat många bostadshus kanske även står bakom allmänna och mer kända byggnader i Göteborg. I årets almanacka har vi valt att lyfta fram några av de arkitekter som satt stort avtryck i staden och visa vilka fantastiska byggnader som omger oss.…

Läs mer

Fönster – renovera eller byta?

Man brukar säga att fönstren är husets ögon, och nog stämmer det att de är viktiga för byggnadens helhetsintryck. Fönstren släpper in ljus och frisk luft i våra bostäder, ger oss utblickar och berättar om var i byggnadshistorien huset hör hemma samtidigt som det bidrar till fasadens och gaturummets karaktär. I ett äldre hus är ett originalfönster dessutom en viktig del av det kulturhistoriska värdet. Nedan berättar Johanna Roos, byggnadsantikvarie vid Antiquum, om vad man som fastighetsägare eller bostadsrättsförening bör tänka på när det är dags att åtgärda fönstren.

Vid ombyggnader, renoveringar och energiförbättrande åtgärder är ofta fönster särskilt utsatta. Allt för ofta byts fönster slentrianmässigt mot nya som inte är anpassade till byggnaden och dess arkitektur. Fönsterbyten som skett under senare år har många gånger förfulat fasaderna. Sedan 1970-talets energikris har vackra originalfönster i trä, som ansetts vara otidsenliga energislösare, bytts ut mot moderna och mer klumpiga fönster utan hänsyn till husets ursprungskaraktär.

Läs mer

Trapphus som skapar karaktär

Trapphuset är husets hjärta. I äldre tider ägnades det stor omsorg eftersom detta var det första besökaren mötte. Intresset för att restaurera och återskapa trapphus till sin forna glans har ökat under senare år, inte minst då det ofta är lönsamt. Victoria Ask och Johanna Roos, byggnadsantikvarier vid Antiquum, berättar här om vad som är viktigt att tänka på när trapphus i kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska renoveras.

För att restaurera ett trapphus i en äldre och kulturhistoriskt värdefull byggnad är det viktigt med kunskap om husets karaktär och arkitektur. Med utgångspunkt i husets egen historia kan ett förändrat trapphus återfå sin tidstypiska karaktär – och dessutom bli vackrare. Undersökningar har också visat att det lönar sig att äga hus som är kulturhistoriskt värdefulla och att människor är beredda att betala mer för ett sådant hus. Att anlita en byggnadsantikvarie, med förståelse för husets arkitektur, för att…

Läs mer

Stilguide: Trapphus

Trapphuset är det första besökaren möter och en viktig del i en byggnads karaktär. Idealen för hur trapphus har utformats har förändrats över tid. Nedan tecknar Victoria Ask och Johanna Roos, byggnadsantikvarier vid Antiquum, de allra vanligaste dragen i trapphusens olika stilepoker och tipsar om vad som är viktigt att tänka på vid en eventuell renovering.

1870–80-tal: Nyrenässans med pampiga trapphus Under nyrenässansen på 1870- och 1880-talen fick entréer och trapphus en pampig utformning som ingick som en viktig del i fasadernas uttryck. Entréerna fick utsirade pardörrar av trä med glasade speglar och överljusfönster. Trapporna utformades i marmor eller kalksten och ofta som tvåloppstrappor. På vilplanen låg mönstrade klinkerplattor i olika färger, så kallade engelska tiles. Dessa keramiska plattor var länge ett dominerande material i trapphus, men avlöstes efter sekelskiftet 1900 av bl a cementplattor,…

Läs mer

Tack för hjälpen

Under våren har Stadshem stöttat Stiftelsen Friends projekt ”Schysst på nätet”. Kampanjen har varit lyckad, och vi vill härmed rikta ett stort tack till de 160 kunder som har hjälpt oss med detta.

Läs mer

K-märkt

”- Kåken är K-märkt, här får man inte ens slå i en spik”. Kanske har du hört uttrycket . Men vad betyder det egentligen att en byggnad är K-märkt, hur tar jag reda på vad som gäller för mitt hus och får man verkligen inte ens slå i en spik? Johanna Roos och Victoria Ask, byggnadsantikvarier på Antiquum reder ut begreppen.

”K-märkt” är ett begrepp många känner till, men vad innebär det egentligen? Själva begreppet nämns inte i någon lag, utan det är ett folkligt uttryck snarare än en juridisk term. Att en byggnad är K-märkt syftar på att den har någon typ av kulturhistoriskt skydd. Det finns några olika typer av kulturhistoriskt skydd och byggnader kan skyddas i olika hög grad. För vissa kanske endast få förändringar kan tillåtas medan det för andra kan vara ok att förändra så…

Läs mer